Tusen gånger starkare (filmen)

Idag har jag alltså varit och sett filmatiseringen av Christina
Herrströms ungdomsbok Tusen gånger starkare.
Och är jag nöjd? Ja, det är jag.

  

Saga var fri. Först älskade vi henne. Sedan älskade vi henne ännu
mer. Hon förändrade allt. För oss alla. Varenda en. Hon blev ett
hot. Och ett löfte.
Signe är 15 år och går i nian. I klassrummet är hon nästan osynlig,
det är killarna som dominerar. Men en dag kommer en ny elev till klassen:
Saga, en tjej med självförtroende och styrka. Hon är tusen gånger starkare
än de andra och vågar ta plats på samma sätt som killarna. Signe och de
andra blir nyfikna, saker och ting förändras i klassen.
Men tillvilket pris?


Jag gillar själva idén till handlingen, alltså samma som till boken.
Den är unik och bra. Den känns verklighetstrogen.
I början av filmen tyckte jag att ungdomarna som spelade rollerna som
klasskamraterna inte var särskilt bra skådespelare, men ju längre in i
filmen man kom så kändes de mer trovärdiga och man fastnade i filmen.
Jag gillar karaktärerna. Tysta Signe, som säger så lite men ser
så mycket. Tuffa Mimmi, som är den tuffaste av tjejerna, men som egentligen
bara vill bli uppskattad av killarna. Och såklart Saga, som kommer till klassen,
ovetandes om de olika statusarna i klassen. Saga som för dem samman, allihop,
de blir en glad klass med bra sammanhållning.
För ett tag. Tills då lärarna märker förändringen.

Lärarna i filmen blir det mycket fokus på. De flesta av lärarna gillar
inte att tjejerna tar mer plats. När de förut ville att tjejerna skulle ta för sig
och inte låta killarna dominera så visste de nog inte vad de frågade efter.
För när tjejerna gör detta möts de av ogillande.
Killarna som alltid svarade rakt istället för den som fått frågan, berömde
läraren dem bara för sina rätta svar. Men när tjejerna börjar med detta
blir de tillsagda. Lärarna lyssnar inte heller på tjejernas protester om att
de bara gör som killarna alltid gjort. När väl tjejerna börjar ta plats, kan inte
lärarna hantera det.

Det är en bra feel-good film, trots att den handlar om ett viktigt ämne.
Man blir glad av filmen, samtidigt som man ibland blir arg på orättvisan.
Eftersom detta säkert händer i klasser runt om i Sverige så är det en film som
har ett viktigt ämne.
När jag klev ur biosalongen kände jag mig upprorisk. Även om min klass inte
är sådan kände jag för att skrika rakt ut åt alla orättvisor. Filmen påverkade
mig. Liksom boken gjorde. Det är en viktig berättelse.
Jag tycker att alla borde se denna film. Den är klart värd det.
... Men läs boken först ;)

För att läsa min recension av boken denna film är baserad på, så kan ni klicka
här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback