Amelies boktips

Titel: Gargoylen                                                                      Författare: Andrew Davidson
Originaltitel: The Gargoyle                  Serie: -                        Sidor: 453
Bokförlag: Norstedts                                                               Utgivningsår: 2010 (Denna utgåva: 2011)

Svårt brännskadad vaknar berättaren i Gargoylen upp i en sjuksäng. Det sista han såg innan bilen kraschade genom räcket var ett regn av pilar som kom rakt emot honom. Olyckan har berövat honom allt och det enda han önskar är att bli tillräckligt frisk för att orka ta livet av sig.
Då dyker den undersköna Marianne Engel upp, en skulptris som gör gargoyler i sten och som påstår att de varit älskande en gång för längesedan: att han var en legosoldat som deserterat och sökte hjälp för sina svåra brännskador i ett kloster i 1300-talets Tyskland och att hon var ung nunna som tog sig an honom. De blev förälskade och lämnade klostret tillsammans
Den brännskadade mannens möte med Marianne Engel är en återförening bortom det möjligas gräns. Han har förlorat alt men vunnit kärleken - kärleken som både kan hela och förgöra det hårdaste hjärta.


Jag väljer att ta baksidetexten för att beskriva boken, för jag har ingen aning om hur jag skulle kunna göra det själv. Jag läste ut den igår, nyårsafton, och jag känner fortfarande att man inte kan berätta med ord vad boken handlar om. Jag anser att man måste läsa boken för att förstå.

Den här boken hade jag aldrig läst om jag inte fått den tryckt i mina händer. Aldrig. Jag skulle inte ens ha gett den ett andra ögonkast om jag sett den i en bokhandel. Varför inte? Jo, för jag tyckte helt enkelt att handlingen verkade rent ut sagt tråkig när jag läste bakside-texten, som ni nu har ovanför er. Därför vill jag att du, som läser denna recension, ska lägga större vikt på mitt omdöme än den beskrivande texten ovan som någon annan satt ihop. 
För den här boken. Ja, den här  boken som jag jag öppnade mest för att jag i stort sett var tvungen. Den visade sig bli en stor läsupplevelse.

Så jag öppnar alltså boken. Vad förväntar jag mig? Såhär i efterhand är jag inte riktigt säker, men jag minns att jag tänkte "långtråkig vuxenroman om någon uråldrig kärlek som kanske, om jag har tur, också innehåller lite äventyr och action". 
Jag börjar läsa och boken börjar lite halvdant. Berättaren är med om olyckan som beskrivs med ganska jobbiga och obehagliga ord om att, i stort sett, vara en levande hög med ved i en braskamin. Sedan kommer mycket text om all behandling han får på sjukhuset: alla operationer, ingrepp och andra hemskheter han får genomgå där han ligger nedsövd. 
Nja, början av boken var inget som föll mig i smaken alls. 
Sen sakta börjar det hända saker. En ny, väldigt viktig och intressant karaktär dyker upp - Marianne Engel. Det blir litet lyft i handlingen, men fortfarande finns den där tråkiga sjukhusmiljön i bakgrunden.

Jag kommer ihåg att jag ifrågasatte om jag verkligen skulle fortsätta läsa boken. Jag hade stunder då jag verkligen bara ville slänga den ifrån mig för att aldrig mer plocka upp den. Jag låg då kring sida 150. 
För förutom att början kändes ganska utdragen och full med lite för mycket detaljer om skadan och läkandet så är språket också ganska krävande för mig som läsande. Full fokus, annars hängde jag inte med. Det gjorde inte det hela bättre att texten är minimal! 
Boken hade allt emot sig. Dess chanser att imponera på mig var låga.
Kanske var det därför bra att jag läste en annan bok kring julafton (en betydligt mer lättläst och lättsam sådan), som en liten paus. För efter det så var jag fast besluten om att läsa ut Gargoylen som jag ju faktiskt inte hade gett en ärlig chans ännu. Och dessutom hatar jag att ge upp mitt i en bok.

Och jag är så otroligt glad att jag gav den en andra chans! En riktigt och bestämd sådan. För den här boken visade sig vara något jag aldrig hade trott. Från att vara tråkig och jobbig så blev den intressant, speciell, fängslande och inte minst riktigt bra!
Förutom att relationen mellan vår berättare och Marianne Engel utvecklas och blir allt mer intressant att läsa om så dyker det även in massa korta och underbara kärlekshistorier. Kärlekshistorier om par världen över.
Förutom de historierna så löper även en annan berättelse lite paralellt med den vanliga: berättelsen om de två karaktärernas tilltänka "första existens" på 1300-talet. Den gillar jag för där kryper det även in lite action och spänning, som jag söker i varje bok jag läser.