Amelies boktips

Imorgon är det dags. Otroligt tidigt går jag upp och strax före åtta rullar tåget mot från Stockholm till Göteborg. BOKMÄSSAN.

Så länge man längtat och så många gånger man tänkt att det är evigheter kvar... sen sitter man här kvällen innan 

och är både nervös, peppad, orolig (för att glömma packa saker) och bara glad!

Som sagt, om ni ser mig bland alla tusentals människor så får ni gärna hälsa :)

Har ingen särskild klädsel bestämd - jeans och en tröja, typ. Kanske något smycke eller liknande som ni kan relatera till Harry Potter. Och på bilden till höger så ser ni ungefär hur jag ser ut.

Det är väldigt liten chans att jag bloggar under resan, men på Twitter kommer jag inte kunna låta bli att skriva och visa bilder. Kanske även lite på Instagram (ameliiel). 

Okej, nu ska jag försöka lugna mig lite (tankarna i mitt huvud snurrar i 180 km/h), packa klart och sova, så att jag inte ser ut som en zombie imorgon. Men det gör jag nog ändå, då jag verkligen inte är en morgonmänniska.

Ha det bra allihopa, och hoppas att vi ses på mässan imorgon eller på söndag! :)

/Amelie

Sedan årskurs 6 (dvs i drygt fem år) så har jag haft spanska som ett av mina ämnen i skolan. Och jag vill gärna tänka att jag under den tiden lärt mig väldigt mycket. Men så tänker jag även ibland på hur jag skulle klara mig om jag plötsligt skulle befinna mig i en situation där jag skulle behöva samtala lite med en spanjor. Visst, jag skulle antagligen kunna fråga hur denne mår, vad hen heter och lite liknande grundläggande saker.

Men mitt spanska ordförråd har alldeles för många luckor, vilket är lite synd. Jag skulle antagligen inte klara mg särskilt bra ensam i Spanien...
Så därför så tänkte jag nu, denna termin, helt frivilligt testa att läsa en bok på just spanska. 

Och ja, rubriken är ju väldigt avslöjande (även för er som inte kan spanska) så ni vet ju redan att det handlar om...

Det finns väl knappast en bättre bok att starta upp med än en som man redan kan utan och innan?

Jag lånade hem denna från biblioteket igår och ska börja läsa lite smått snart. Tanken är att jag ska läsa lite ur den då och då under resten av året, och om det känns bra och inte alltför svårt så kanske jag köper hem mitt eget exemplar senare. 
Lite bläddrande bland sidorna har redan avslöjat att jag nog aldrig skulle ha förstått själva handlingen om jag inte kunde den så väl innan... Men trots det så är jag positivt inställd och väldigt peppad på att ta mig an utmaningen!

/Amelie


P.S. Ifall någon där ute undrar, så verkar det som att alla karaktärer i boken fått behålla sina engelska originalnamn :) (puh!)

Titel: My life next door                                                                  Författare: Huntley Fitzpatrick

Serie: -                                                                                          Sidor: 394
Bokförlag: Dial books                                                                    Utgivning: Juni 2012

The Garretts are everything the Reeds are not. Loud, messy, affectionate. And every day from her rooftop perch, Samantha Reed wishes she was one of them... until one summer night Jase Garrett climbs up next to her and changes everything.
As the two fall fiercely for each other, stumbling through the awkwardness and awesomeness of first love, Jase´s family embraces Samantha - even as she keeps him a secret from her own. Then something unthinkable happens, and the bottom drops out of Samantha's world. She's suddenly faced with the impossible decision. Which perfect family will save her? Or is it time she saved herself?

Tja, det här är en bok som antagligen blir svår att recensera, då mina känslor och tankar kring den här boken är väldigt blandade och förvirrade. Förhoppningsvis så kan ni läsa den och förstå den iallafall.
Jag blev inresserad av den här boken första gången jag hörde talas om den och ville helt klart läsa den. Det lät som en sådan där stark, djup, men ändå somrig ungdomsbok med väluttänkt handling.

Så vad var problemet? Det var nog många småsaker, faktiskt. 
Boken började väldigt lovande med en bra inledning. Sedan kom kärleken, sen familjeproblemen, sen den hemska händelsen och sen delen där vår huvudkaraktär ska hantera det som hänt. Och tyvärr så lämnade allt det här mig lite för oberörd.
Huvudkaraktären Samantha är inte särskilt intressant. Inte dålig eller irriterande, men inte heller något att jubla över. Samma sak gäller Jase. De kändes lite för lika de kärlekspar som man stöter på i andra böcker och inte alls särskilt originellt. Och deras romans kändes väldigt påskyndad och inte särskilt djup.
Men det fanns däremot några mindre karaktärer som jag gillade och de jag bland syskonen i familjen Garrett! De tyckte jag mycket om, men tyvärr så kan inte de väga upp för en ganska beige huvudkaraktär.

Det som egentligen riktigt trist med den här boken är att den har en intressant handling som är väl uttänkt och bra - men jag kunde inte riktigt komma in i den! Jag kände mig aldrig särskilt berörd av händelserna och innehållet i boken kändes aldrig levande. Mycket av det beror antagligen på de bristande karaktärerna.
Men samtidigt så gillar jag handlingen som finns där, men som jag tyvärr aldrig kommer åt. Första halvan av boken var ganska seg och händelselös, men den andra halvan är bättre och har sina fina delar - men fortfarande så känner jag mig frånkopplad under hela läsningens gång.

Nja, jag vet inte riktigt vad jag tycker om det här. Kanske beror det mycket på mig själv och inte bara på boken? Antagligen så analyserade jag den lite för hårt, mest för att jag börjat tröttna lite på kärlekskombinationen av "snäll flicka möter rebellisk pojke"? Kanske var mina förväntningar lite för höga? Hur som helst så tyckte jag att jag anade en väldigt bra handling någonstans där bland sidorna, men den nådde inte riktigt fram till mig. Så om ni som läser denna recension tycker att den låter intressant, testa på!
Suck, mina tankar och åsikter är förvirrade, men boken landar på ett "okej".

Bokens första mening: "The Garretts were forbidden from the start."

Nu är det bara en ynka vecka kvar! Tanken var att detta inlägg skulle komma upp mycket tidigare än nu, men annat kom i vägen. Ja, ni kan ju den där ramsan om tidsbrist och skola utantill vid det här laget eller hur?
Men som sagt, årets Bokmässa väntar runt hörnet och jag kommer att vara på plats. Lördag och söndag för min del. Här är vad jag kommer att ha för mig:

Mellan kl. 14-16, på lördagen den 29 september, så är jag i Bonnier Carlsens monter. Jag deltar i en bokcirkel där jag och 7 andra bokbloggare ska diskutera aktuella ungdomsböcker, så om ni har tid och lust så får ni gärna komma förbi och lyssna på oss! :)
Utöver mig så består cirkeln av: Anna, Tova, Elin & Hanna, Emelie, Sofie och Elisabeth.
Böckerna vi ska prata om: Delirium, Mitt klimatkatastrofala liv, Resten får du ta reda på själv, En sån där vidrig bok där mamman dör, Rubinröd, Personer du kanske känner, Monstrets dotter och Hades. 
Var och en av oss har en av böckerna som huvudbok. (Jag skrev böckerna i samma ordning som personerna här ovan, så att ni vet vem som har vilken) Min huvudbok är då Hades.
Det kommer även att vara författare där och prata emellanåt.



Sedan, direkt efter det så ska jag på en ungdomsbokbloggarträff som jag blivit inbjuden till. Det är Sofie och Anna som anordnat detta, men man behöver man dock en egen inbjudan för att gå till. 
Däremot så verkar det som att Lisa och Anna (många "Annor" i detta inlägg!) ska fixa en enkel bokbloggarträff vid Bonnier Carlsens monter kring två - läs mer om det här och här.

För söndagen (30 september) så har jag inga direkta planer ännu. Blir nog mest att vandra omkring på mässan, kolla i montrar... ja, med andra ord det som jag inte hinner under lördagen :) 
Vore såklart jätteroligt att få träffa några av er där! Så om ni ser någon där som verkar vara jag - kom fram och säg hej vettja! :) 

Så innan inlägget är slut så ska jag bara fråga en sak till...
Ska ni till Bokmässan i år?

/Amelie

18.00 idag avlsutades min tävling och nu har vinnaren av boken Rubinröd dragits! 
Hela 67 personer anmälde sig, vilket är otroligt roligt och väldigt många... så många att jag inte orkade göra lika många lappar och dra på det gamla hederliga sättet. Nej, istället så blev det hemsidan random.org som var hjälpmedlet när jag skulle slumpa fram den blivande bokägaren.

Jag tänkte först göra en video (som förra gången) där jag visade själva "lottdragningen", men tyvärr så fanns inte tiden till det denna gång. Istället så blir det bild-form. 
Så, nog med prat. Vinnaren är...


Grattis Kajsa N! Du har fått ett mejl från mig, så se till att kolla din inkorg :)

Tack till alla som var med och tävlade! Alltid roligt att annordna tävlingar, och speciellt när så många är intresserade. Mer tillfällen att vinna böcker lär dyka upp i framtiden.

/Amelie

Just nu tävlar jag ut ett exemplar av Kerstin Gier's Rubinröd - en riktigt bra bok som är en härlig blandning av
tidsresor, kärlek och mystik.
Du har fram till kl. 18 ikväll på dig att anmäla dig, så se till att göra det nu med en gång om du är intresserad!
Här finner du tävlingsinlägget :)

Uppdateringen: Tävlingen är nu stängd för anmälan. Vinnare avslöjas inom kort! :)

Vill du läsa min recension av boken i fråga så klickar du bara här.

Titel: Rubinröd                                                                                               Författare: Kerstin Gier
Originaltitel: Rubinrot                     Serie: Edelstein trilogie #1                        Sidor: 265
Bokförlag: Bonnier Carlsen                                                                             Utgivning: Augusti 2012

Gwendolyn Shepherd lever med sin stora och speciella familj i London. I väntan på att hennes malliga kusin ska göra sin första tidsresa, fördriver Gwen tiden med att plugga och hänga med sin bästa kompis efter skolan. Ända tills den dag hon plötsligt befinner sig i det viktorianska London i slutet av 1800-talet!
Gwendolyn finner sig snart indragen i hemliga planer och mystiska intriger som ett uråldrigt ordenssällskap under ledning av 1700-talsgreven av Saint Germain planerar. Tillråga på allt så utses den några år äldre Gideon, snygg men värsta stroppen, till hennes ledsagare för att hjälpa henne med de första tidsresorna.

Detta är den allra första boken jag läser om tidsresande (för de små inslagen med Tidsvändaren i Harry Potter gills ju inte direkt) så därför, trots bra magkänsla, så visste jag faktiskt inte alls hurvida jag skulle gilla denna.
Men jag kan säga att den här boken verkligen gjort mig sugen på att läsa fler om ämnet, för det här var riktigt bra!

Alldeles i början så var jag faktiskt lite orolig, måste jag medge. Det börjar i en typisk skolmiljö med de gamla vanliga människorna i den... så ja, jag var rädd för att det hela skulle bli för fånigt egentligen.
Men så fort tidsresandet introducerades på riktigt så försvann mina farhågor, för det fenomenet och allt som skedde runt omkring det var otroligt intressant att läsa om! Jag gillade speciellt att förmågan att resa i tiden är en gen och inte något man gör med hjälp av en maskin eller annan apparat. Lägg sedan till en profetia, lite hemlighetsmakeri och annan mystik och vips, där var Amelie fast!

Gwendolyn gillar jag - hon har en bra berättarröst och funkar bra som huvudkaraktär. Sen har vi Gideon som då är killen i berättelsen. Och faktiskt så gillar jag även honom, trots att han är den där snygge typen som i stort sett alla faller för. Antagligen så tycker jag att hans karaktär fungerar på grund av att Gwendolyn inte alls gillar honom från början. Var lite rädd för att det skulle gå enligt den alltför vanliga insta love-principen, men den undvek Kerstin Gier, tack och lov.
Även de andra karaktärerna i boken är jag nöjd med, trots att jag hade väldigt svårt att hålla koll på alla de mindre karaktärerna som mest var där i bakgrunden, även om de dök upp mer än en gång. Gwendolyns släktingar, de andra inblandade familjerna och de personer som vi stöter på i tidsresorna - jag hade väldigt svårt att komma ihåg dem och deras roll i handlingen.

Själva tidsresandet kändes också bitvis snurrigt, men det var ungefär vad jag förväntat mig. För själva grejen i sig är ju ingenting man förstår på en gång, eller hur? Många regler och konsekvenser att hålla koll på.
Boken flyter på i bra tempo trots att det inte så många stora händelser inträffar. Handlinge lyckas hålla mig intresserad iallafall och jag fann aldrig läsningen tråkig.
Om man kollar på hur boken är skriven så fanns är inget att klaga på. Språket har inte den där "stela" känslan som det lätt kan få när boken blivit översatt, vilket är väldigt positivt. Kan det bero på att originaltexten är på tyska, och inte engelska som det oftast är? Nja, jag vet inte. Antagligen så är det bara översättaren Christine Bredenkamp som gjort ett bra jobb!

Sista biten i boken är väldigt spännande och sen - väldigt plötsligt - så är den slut. Kändes lite snopet på ett sätt, för det var nästan som att denna första del i serien inte riktigt var helt klar ännu. Som om man tog bort en fjärdedel som man sparar till uppföljaren istället. Men samtidigt så gillar jag ändå att boken slutar ganska oväntat, för man blir ju lite lurad där och finner sig själv sitta och bara vilja ha mer, mer och ännu mer - kanske mycket hellre just för att man inte får ett fullt avlut. 
Om detta kanske var avsikten så har det iallafall funkat på mig. Jag kan knappt vänta till uppföljaren och överväger faktiskt om jag ska ta mig an den engelska versionen istället, då den kommer långt före den svenska översättningen!

Men sammanfattningsvis: En riktigt bra bok med väldigt bra och intressant handling. Läs!

Bokens första mening: "Medan hon föll ner på knä och brast i gråt såg han sig omkring åt alla håll."
Uppföljare: Safirblå (våren 2013), Smaragdgrön (Hösten 2013).

Övrigt: Missa inte min pågående tävling där du kan vinna just den här boken! Klicka här för info och anmälan.

Titel: Det är jag som är Caroline                                                             Författare: Peter Barlach
Serie: -                                                                                                Sidor: 315

Bokförlag: Bonnier Carlsen                                                                   Utgivning: Augusti 2012

"'Men flytta hemifrån då för fan!'
Det är nöstan en timme sedan mamma skrek de magiska orden, men de klingar fortfarande som en bra refräng i huvudet. Det var allt jag behövde höra." - Caroline, 17 år, en svinkall vinterkväll i Orminge Centrum, iklädd jeansjacka.

Vi får följa Caroline under en vinter på hennes envisa flykt undan sin mamma. Hon träffar Andreas som hyr ut sina bortresta föräldrars matkällare för tusen kronor i månaden. Joakim, en gift man som raggar upp henne i delikatessdisken där hon jobbar. Och Stephanie, en före detta knarkare och modell som numera bara missbrukar treo och är den enda som vågar fråga: "Varför flyr du från din mamma, Caroline?"

Om ni har tröttnat på kvinnliga huvudkaraktärer som är svaga, osäkra och ointressanta, så är nog det här en bra bok för er. För Caroline är verkligen inte något av ovanstående. 
I början så gillade jag inte henne särskilt mycket som karaktär. Hon kändes som en av de där kaxiga tjejerna som jag aldrig skulle kunna stå ut med. Men som tur var så finns det mer djup till hennes personlighet än vad man kanske tror från början. Jag tycker verkligen om att hon gillar matlagning, för även om jag är helt usel i köket så var det roligt att läsa om och ett karaktärsdrag man inte ofta hör om i ungdomsböcker. Jag gillar även hennes relation till lillebrodern.

Men trots att jag mer eller mindre gillar huvudkaraktären så är mina känslor till boken lite blandade. Boken hade saker som jag gillade mycket, men även saker jag inte var så överförtjust i.
En av sakerna som jag hade lite problem med var trovärdigheten. Vissa scener i boken kändes bara lite för överdrivna och orealistiska. Dessutom så kom jag på mig själv att flera tvivla på Caroline's ålder. Många gånger så kändes det som att det vore mer trovärdigt att hon var lite äldre.

Boken, det vill säga Caroline's tankar, är väldigt ärliga och rakt på sak. Här förfinas inget - på gott och ont, för min del. Ofta så gav detta en bättre inblick i känslor och liknande, men ibland blev det lite för grovt detaljerat för min smak. 
Men trots att det fanns saker jag kanske inte tyckte om så mycket. så är det här en intressant och väldigt egen bok som jag, trots de - enligt mig - sämre delarna, gillar. 
Karaktären Stephanie är väldigt intressant och jag önskar att jag fått se lite mer av henne!

Slutet kändes lite plötsligt, men jag tycker ändå att det slutade hyfsat bra. Men sammanfattningsvis så är det bra bok, i vissa stunder bättre än andra, och jag har verkligen inte läst något i samma stil förut!

Bokens första mening: "'Men flytta hemifrån då för fan!'"

I måndags så upptäckte jag ett mejl i min inkorg. Där stod det att jag var en av de tre vinnarna i en tävling. Vinsten, den var att få träffa och äta middag med den otroligt duktiga författaren Kristin Cashore! Hon har skrivit Graceling och dess uppföljare Fire och Bitterblue. Att vinna hade jag inte alls väntat mig. Blev så himla glad! Middagen ägde rum nu i torsdags med många härliga bokmänniskor. Bland annat de andra två vinnarna varav en var min fina vän Frida! (Vad är oddsen, egentligen?) 

Vinnare nummer tre var en jättetrevlig tjej vid namn Karolina (som vi lyckades övertala att återuppta bokbloggande) :)

Så middagen var en otroligt rolig upplevelse! Kristin Cashore var väldigt glad och trevlig. Det är alltid väldigt givande att få prata med en person som skrivit böcker, för de har alla sina egna tips och knep. Kristin avslöjade att hennes böcker alltid börjar med karaktärer - det är dem som dyker upp i hennes huvud först. Sedan försöker hon klura ut vilka de är och vilken historia de har.
Innan middagen så fick jag även träffa Pia från Bookrelated som var på Kristin's boksignering (den var precis innan middagen). Väldigt kul! :)

När jag kom hem den kvällen så låg ett paket och väntade på mig. Det visade sig att jag var en av fem vinnare av Som om jag frågat av Johanna Lindbäck + häftigt grön tygpåse - vinsten i en tävling som författaren själv annordnat på sin blogg. Verkligen grädden på moset för den kvällen!

Titel: I heart you, you haunt me                                         Författare: Lisa Schroeder
Serie: -                                                                             Sidor: 226
Bokförlag: Simon Pulse                                                      Utgivning: Januari 2008

Girl meets boy. Girl loses boy. Girl gets boy back... sort of.
Ava can't see or touch him, unless she's dreaming. She can't hear his voice, except for the faint whispers in her mind. Most would think she's crazy, but she knows he's there.
Jackson. The boy Ava thought she'd spend the rest of her life with. He's back from the dead, as a proof that true love know no bounds.

Här har vi en författare som jag varit nyfiken på ett tag. Mycket på grund av att hennes böcker är skrivna på vers (ett format som jag gillade massvis när jag läste Sonya Sones böcker), men också för att jag hört mycket gott om hennes verk från många håll. Så jag bestämde mig att börja med hennes debutroman.

Det är en väldigt kort bok. 226 sidor, och bara några få ord på varje rad. Om man vill så kan man läsa den på ca en timma, skulle jag tro. Den handlar om Ava som just förlorat sin pojkvän Jackson i en hemsk olycka. Man får följa henne i tiden efteråt, då hon bearbetar sorgen. Men så kommer ju Jackson tillbaka, ungefär, men kan man verkligen vara lycklig med det osynliga spöket av pojken man en gång älskar?

På grund av att boken är så pass kort som den är så tycker jag nog att man inte riktigt får grepp om karaktärer och handling lika bra som om den vore lite längre. Vissa scener eller delar i boken gick nog lite för snabbt.
Men samtidigt så gillar jag också längden på boken. För Lisa Schroeder lyckas, med sitt väldigt vackra språk, att få in mycket detajer och känslor, även om boken inte varar länge.

Jag gillade handlingen och tycker att det här är en väldigt fin liten bok om sorg och om att gå vidare. Men den kändes aldrig för tung eller jobbig, utan gav hopp. När jag just läst ut den så tyckte jag att den nog bara var bra, men nu, när det har gått en vecka, så tror jag nog att den är lite mer än bara bra. För den har dykt upp i mina tankar då och då, och jag har blivit mer fäst vid den nu efteråt. Det är en mysig, men sorglig, bok som jag rekommenderar!
Ser väldigt mycket fram emot att läsa mer av Lisa Schroeder!

Det råkar vara så att jag av misstag har fått hem dubbla recensionsexemplar av samma bok. Bonnier Carlsen var dock snälla och lät mig lotta ut en utav dem. Så en tävling blir det och detta är boken ni kan vinna denna gång:

Rubinröd av Kerstin Gier
Romeo & Julia. Bella & Edward. Och nu Gideon & Gwendolyn - förbjuden, förförisk och oemotståndlig kärlek!
Ibland är det jobbigt att leva med en familj som har många hemligheter. Det tycker iallafall 16-åriga Gwendylon, ända tills hon plötsligt får befinner sig i London i en helt annan tid. Det visar sig nämligen att den allra största hemligheten i familjen är Gwendolyn själv!
Hon blir indragen i ett spel på liv och död, större än hon någonsin kunnat ana, med förräderi, hemliga ordenssällskap och tidlös kärlek.

Uppdatering: Läs min recension av boken här :)

Låter den spännande? Då ska du skriva en kommentar till detta inlägg med följande innehåll:

1. Namn. Skriv gärna ditt förnamn + första bokstaven i efternamnet (ex: Amelie L) för att underlätta för mig när jag ska hålla isär er vid lottdragningen sen. 
2. Mejladress, så att jag kan kontakta dig om du vinner. Skriv detta i det kommentarsfält som är märkt just e-postadress så ser bara jag den. 
3. Svar på frågan: "Vilken var den bästa boken du läste under sommaren?" och en motivering (hur kort eller lång som helst) om varför du gillade den. Detta påverkar inte vinstchansen, det är endast kul för mig att läsa lite boktips :)

Och så några korta regler:
- Du måste ha en postadress i Sverige. Om du bor utomlands men har en släkting/vän här som kan skicka vidare boken så går det såklart bra.
- Du får bara anmäla dig en gång.

Sprid gärna tävlingen vidare om ni vill, men inte heller detta är ett måste för att delta. Alla har lika stor chans att vinna! Du kan anmäla dig ända fram till 18.00 söndagen den 16 september. Vinnaren avslöjas samma kväll eller eventuellt dagen efter.
Håll era inkorgar under uppsikt på söndagen och måndagen, för om vinnaren inte svarar med adress inom en vecka så tvingas jag tyvärr dra en ny...

TÄVLING AVSLUTAD!

Lycka till! :)
Det finns en liten sak jag vill påpeka: Boken är ett recensionsexemplar och har därför just ordet "Recensionsexemplar" tryckt över sidorna uppe på boken. (Se bilden till höger - klicka för att göra den större.) Ingen stor grej, men jag känner mig skyldig att nämna det så att ingen känner sig lurad :)

Uppdatering: Fick en kommentar om att ni inte alls kunde klicka och se större version av bilden ovan och så var det ju! Nu ska problemet vara åtgärdat :) (Om inte, säg gärna till.)

Titel: Mitt klimatkatastrofala liv                                                                           Författare: Saci Lloyd
Originaltitel: The Carbon Diaries 2015            Serie: Carbon Diaries #1                  Sidor: 335

Bokförlag: Bonnier Carlsen                                                                                Utgivning: Januari 2012

London, 2015: För att göra något åt koldioxidutsläppen och de drastiska klimatförändringarna tvingar regeringen alla att börja ransonera den energi de förbrukar. Så inte nog med att Laura Brown måste tänka efter ordentligt innan hon tar en dusch, laddar sin mobil eller repar med sitt punkband - resten av medlemmarna i hennes familj verkar ha flippat ur totalt. 
Lauras storasyrra drar nämligen till Ibiza och gör av med hela familjens klimatpoäng för en månad och hennes pappa byter bort bilen mot en skottkärra verktyg och en gris. Och som om det inte vore nog försöker hennes mamma komma i kontakt med sin inre varg.
Samtidigt som oväder härjar i Europa och en översvämning hotar London försöker Laura hålla sig flytande genom att föra dagbok över sin skruvade tillvaro.
Välkommen till hennes klimatkatastrofala liv.

Här har vi som behandlar ett väldigt viktigt och aktuellt ämne - den globala uppvärmningen. Något som jag oftast tycker är väldigt intressant och tankeväckande att läsa och prata om. Jag hade nog gillat att läsa om det även här, om boken i sig bara haft en hållbar handling!

I Lauras London är jorden på väg att falla ihop. Naturkatastrof efter naturkatastrof inträffar och alla tvingas anpassa sina levnadssätt efter ett visst antal koldioxidpoäng som varje individ har på ett kort, som dras varje gång man gör något som påverkar jordens resurser - i stort sett allt, med andra ord. Folk runt omkring hanterar detta på olika sätt och snart så går allt över styr. 

Redan efter ett tjugotal sidor så började jag ana att detta nog inte var en bok för mig. Det är en väldigt rörig bok där saker sker - galna saker, oftast - i stort sett hela tiden, men jag kan inte riktigt se en röd tråd eller en utveckling som sker. Det tog några dagar innan jag riktigt orkade ta tag i att läsa ut boken, och det var inte en dans på rosor.
Det första negativa jag stötte på var trovärdigheten på saker och ting. För det första så kändes detta extrema kaos inte som något som skulle vara vår vardag om 3 år. Kanske om 20-30 år, eller så.
Sen det här med att boken är skrivet på dagboksform - ett format jag inte är så allmänt förtjust i - och språket är inget vidare. Det är dessutom Lauras tankar man måste följa.

Ja, huvudkaraktären Laura var någon jag hade väldigt, väldigt svårt för. Hennes negativa inställning till precis allt var en stor anledning till att jag tappade lässuget. Visst, jag förstår att man kanske inte är så peppad på livet när allt omkring en är helt utom kontroll - men jag vill inte läsa en bok där den nedstämda sinnesstämningen hänger som en mörk filt över boken. 
Nej, Laura var otroligt gnällig och karaktärerna runt omkring henne var väldigt platta och intetsägande. Laura plus det faktum att saker bara tycks hända i boken, mest utan större anledning, var det som gjorde att jag inte alls gillade den här boken. Tyvärr, även om den blev lite, lite bättre framåt slutet så funkade inte den här boken.

Det fanns dock lite gott som boken förde med sig. En sak var att jag till exempel, några gånger under läsperioden, reagerade på små situationer  i sin egen vardag då man insåg hur mycket man slösar på el eller vatten. Man fick en liten tankeställare då man såg Lauras katastrof-samhälle framför mig. 
Jag satt även och funderade en stund när jag läst om hur polisen hanterar all kalabalik och demonstrationerna i England. Ganska läskigt hur man löser konflikterna.

Men tyvärr så lyckas boken enligt mig inte lyfta fram problemet på rätt sätt. Saker händer, hemska saker, men jag läser om dem utan att riktigt bry mig. Varför? Jo, för jag får aldrig någon riktig relation till sakerna som händer. Jag kände aldrig ett sug efter att läsa, eller spänning över att få veta slutet.
Jag vet att många gett den här boken bra kritik och fina betyg, men den gick inte hem hos mig så därför kan inte JAG rekommendera den.

Bokens första mening: "Helt slut."
Uppföljare: The Carbon Diaries 2017 (engelsk titel)