Aldrig släppa taget


Titel: Aldrig släppa taget                                                      Författare: Holly Goldberg Sloan
Originaltitel: I'll be there                                                     Sidor: 288
Bokförlag: B Wahlströms                                                    Utgivningsår: 2012

De kommer från helt olika världar. De har ingenting gemensamt.
Sam Border önskar att han kunde fly. Han har fått nog av det kringflackande liv som hans psykiskt sjuka pappa lever. Men han skulle aldrig kunna överge sin lillebror Riddle som har slutat tala för länge sedan och som istället beskriver världen genom sina märkliga och detaljrika teckningar. Så möter Sam Emily och allting förändras. När han hör henne sjunga i kyrkan löser den eviga knuten i magen upp sig för första gången i hans liv och han vet att han har kommit hem. Det är kärlek vid första ögonkastet och Emilys familj tar emot Sam och Riddle med öppna armar. För första gången får Sam känna hur det är att ha en riktig familj.

Jag visste nästan ingenting om den här boken när jag började läsa. Det var bara något med boken som fick mig intresserad. Jag hade läst handlingen väldigt hastigt och förväntade mig någon sorts Romeo & Julia-historia, vilket man kanske kan säga att det är på något sätt, men det är inte alls mycket kärlek inblandat.
Istället så hade jag helt plötsligt hamnat i en bok där familj låg mest i fokus och där Sam och Riddle's dåliga situation ligger som en lite mörk och kall filt över handlingen. Jag, som oftast brukar uppskatta att kärleken inte är bokens mittpunkt, blev här lite förvirrad och fann det ganska svårt att komma in i berättelsen.

Boken berättas utifrån flera perspektiv, Sam och Emily är de karaktärer man får följa oftast. Jag gillar dem hyfsat bra, men jag fastnade inte riktigt för dem som individer. Lillebrodern Riddle's berättarröst var däremot en av de saker som jag gillade bäst med boken, hur han i sin instängda värld tänker och ser saker annorlunda. Bröderna Sam och Riddle's relation tycker jag också om, hur Sam tar hand om sin lillebror - och hur Riddle sedan, utan tvekan, tar hand om Sam när det behövs. 
Så ja, jag gillade delvis det här med många berättarperspektiv, men det blev nog lite för många karaktärer som vi fick följa för min smak - det blev lite hackigt och förvirrande.

Ja, jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken. Man kan väl säga att jag fortfarande är lite förvirrad. Den här boken innehåller så mycket mer än vad jag räknade med och var beredd på, så jag tror att jag blev lite överväldigad. Den hade många riktigt bra stunder, men tyvärr så kändes det lite för utdraget och långsamt ganska ofta vilket gjorde att jag tappade lite av lässuget och spänningen som man fick uppleva ibland. 
Men jag måste säga att jag är imponerad av Holly Goldberg Sloan har fått in så mycket på knappt trehundra sidor. 
Slutet var lite tråkigt - efter en bok som var så annorlunda från allt annat jag läst så förväntade jag mig mer när sista sidan närmade sig. Men icke. 

Så ja, det här var bra bok som verkligen är udda och speciell. Tyvärr så känner jag att jag aldrig riktigt fick grepp om den, som om jag var halvt frånkopplad under hela läsningen.
Jag rekommenderar dock att ni läser den och fattar er egen uppfattning. Förhoppningsvis så kan ni få ut mer utav den än jag, för den här boken har något annorlunda.

Bokens första mening: "Veckodagarna betydde ingenting för honom."

Kommentarer
Postat av: Mimsan

Jag läste den förra veckan. Mina favoritdelar var nog Riddles tankar :)

2012-06-21 @ 09:12:52
URL: http://www.minbokkista.blogspot.com
Postat av: Fanny

Intressant att höra vad du tyckte om det, jag ska snart läsa den, jag med :)

2012-06-21 @ 12:03:41
URL: http://fantanizer.blogg.se
Postat av: Tess

Åh jag tyckte mycket om den! Dock blev slutet för långdraget...

2012-06-25 @ 20:43:37
URL: http://www.mylovelychaos.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0