Amelies boktips

Titel: Hitta Violet Park                                                             Författare: Jenny Valentine
Originaltitel: Finding Violet Park                                             Sidor: 204
Bokförlag: Atrium förlag                                                        Utgivning: Oktober 2011

"Det fanns flera anledningar till att Violet Park inte borde ha betytt nåt för mig. Hon var gammal. Hon var död. Hon var i en burk på en hylla. Men jag träffade henne av en slump, mitt i natten, och hon förändrade allt."

Sextonåriga Lucas Swain blir nyfiken när har hittar en urna lämnad på en taxifirmas kontor. Eftersom han är övertygad om att han känner en förbindelse med den döda gamla damen i urnan - Violet Park - försöker han få tag i den. Men han har ingen aning om att jakten på Violet Park även kommer att leda honom in på mysteriet kring försvinnandet av hans egen far.

Jag tvekar på att jag hade läst den här boken om jag inte hade fått den, men det ligger lite av en charm i det där med att få en bok man knappt vet något om och sedan få en fin läsupplevelse, eller hur?
På många sätt så låter boken som en typisk "ta reda på sanningen om vem du är"-bok - men så var det ju det där med en gammal tant i en urna? Hmm...

Jag tror faktiskt att det gynnade mig som läsare att ta mig an den här boken helt utan några speciella förväntningar. Jag lät mig bara svepas med i berättelsen, som helt klart är en unik en.
Lucas Swain är definitivt inte din klassiska tonårskille från en ungdomsroman, vilket i sig var väldigt uppfriskande. Han var ganska simpel, men ändå inte. Hans berättarröst var intressant och ja, jag gillade honom.
Även språket i boken var väldigt enkelt, men det är tonen i det som är annorlunda, och som ger boken en väldigt mysig och lite finurlig ton. 

Jag satt flera gånger under läsningsprocessen och tänkte hur Jenny Valentine kommit på en sådan småknasig handling. Det är verkligen annorlunda mot allt jag läst tidigare. 
Flera saker i berättelsen kändes lite väl passande för att endast vara sammanträffanden, men för att föra vidare Lucas sökande så behövdes de ju. Trots detta så var boken på många sätt väldigt äkta i de saker som hände. De var ganska rakt på sak och ibland väldigt spontana.
Slutet vet jag dock inte om jag gillar särskilt bra. På något sätt så gjorde det mig lite smått irriterad och besviken... kanske hade jag helt enkelt förväntat mig något annat slags avslut? 

Men ja, jag gillar det här. Mer än jag trodde från början. Det är en sådan där bok som man gärna läser en stund på eftermiddagen med en kopp te (gissa vad som inspirerade till bilden?) och som är underhållande på sitt eget, egendomliga vis.
Jag ser fram emot att läsa mer av Jenny Valentine i framtiden!


Bokens första mening: "Taxifirman låg en bit upp på en kullerstensbelagd bak-gata med små hyreshus på båda sidor."

Utläst: 3 december 2012