Amelies boktips

Titel: Last Sacrifice                                                                          Författare: Richelle Mead
Serie: Vampire Academy #6                                                            Sidor: 
Bokförlag: Razorbill                                                                      Utgivning: November 2011

Spoiler-varning för er som inte läst tidigare delar i serien! Hoppa över stycket i kursiv text.

The Queen is dead and the Moroi world will never be the same. Now, with Rose awaiting wrongful execution and Lissa in a deadly struggle for the throne, the girls find themselves forced to rely upon enemies and to question those they thought they could trust... 
But what if true freedom means sacrificing the most important thing of all? Each other.

Nu när jag läst denna så har det gått två år (!) sedan jag plockade upp första boken. Jag har ingen riktig anledning för att ha drygat ut på det - jag ville väl läsa andra böcker emellan och inte skynda mig igenom serien. Men nu när sista boken är utläst så känner jag mig... lite tom. Jag har i stort sett vant mig vid att det alltid finns en till bok efteråt, men här tar det stopp.

Och det var just nu när jag läste Last sacrifice som jag verkligen förstod hur mycket jag verkligen gillar serien - berättelsen, världen, karaktärerna. Kanske just för att jag insåg att det här var allt som fanns kvar? Jag har alltid värderat serien högt, men inte förrän nu så känner jag verkligen starkt för dem. Det var ett ögonblick bland de första hundra sidorna, tror jag, då jag för ett ögonblick blev lite överrumplad av känslor för böckerna. Mest karaktärerna, för åh, vad jag älskar dessa karaktärer! Det är från dem jag har stört separationsångest.

Det är just karaktärerna som det fokuseras mycket på i den här boken, tycker jag. För när jag tänker tillbaka på läsningen så inser jag att boken kanske inte hade så många stora händelser eller superspännande ögonblick, sådär som jag vet att de här böckerna definitivt kan ha. Men trots det så läste jag på snabbt och hade inte något emot att det fokuserades mer på känslor och karaktärsutveckling. Jag behövde nästan hindra mig själv för att inte läsa för fort, så att jag kunde spara på boken. 

Nu så handlar den här recensionen inte särskilt mycket om bokens handling utan snarare om mina känslor för den och serien som helhet, men jag känner att jag redan babblat så mycket om berättelsen, vampyr-världen och alla fina och intressanta recensioner i tidigare recensioner av böckerna (länkar längst ner), så ja, det här blir lite av en serie-sammanfattning på många vis.

Jag tror nog inte att denna bok är allra vassast i serien, men den har en helt annan känsla över sig, på något sätt. Eller så är det jag som äntligen erkänt (insett) min stora kärlek till böckerna till slut. 
För att summera så kan jag ju säga såhär: Läs den här serien! Snälla, gör det. Den är en av mina all time-favorites och jag är ledsen över att ha avslutat den. Det finns ju även Richelle Meads spin off-serie, Bloodlines, men den följer en annan karaktär så det kommer ju bli annorlunda. Jag kommer att sakna att vara i Roses huvud där. 

Men ja. Jag kommer definitivt läsa om den här serien någon gång i framtiden, och då förhoppningsvis under en kortare tidsperiod.

Bokens första mening: "I don't like cages."
Tidigare böcker i serien: Vampire Academy, Frostbite, Shadow kiss, Blood promise, Spirit bound.
Övrigt: Serien finns översatt till svenska, utgiven av Bonnier Carlsen. Första boken heter då Törst.