Fire
Titel: Fire Författare: Kristin Cashore
Serie: Graceling Realm/The seven kingdoms #2 Sidor: 384
Bokförlag: Gollancz Utgivning: Februari 2009
Fire's exceptional beauty gives her influence and power. People who are susceptible to it will do anything for her attention, and for her affection.
But beauty is only skin deep, and beneath it Fire has a human appreciation of right and wrong. Aware of her ability to influence others, and afraid of it, she lives in a corner of the world away from people - not only to protect them but also to protect herself from their attention, their distrust, and even their hatred.
Yet Fire is not the only danger in the Dells. If she wants to protect her home, if she wants a chance to undo the wrongs of the past, she must face her fears, her abilities, and a royal court full of powerful people with reason to distrust her.
Detta är alltså den i stort sett fristående uppföljare till Graceling. Jag säger "i stort sett" då jag bara kan gissa när jag själv läst dem i den tilltänkta ordningsföljden. Men jag tror som sagt att det går utmärkt att läsa denna bok först, men jag rekommenderar nog ändå att de läses i ordning. En sak är jag iallafall säker på: denna recension kommer på intet sätt spoila för dig som inte läst Graceling.
Hur som helst så blev jag ju fullkomligt förälskad i första boken, så förväntningarna på Fire var givetvis ganska höga. Men de två böckerna är dock väldigt olika i karaktär; Graceling är mer äventyr och spänning. I Fire så kretsar det hela mer kring politik, komplikationer och relationer, vilket är något som jag vanligtvis inte finner särskilt underhållande - men jag kan meddela att det funkade riktigt bra här!
Trots att boken inte alls håller ett särskilt högt tempo eller är full av spännande delar (något som jag hade varit lite tacksam för ändå, då läsningen gick lite trögt framåt ibland) så blir jag snart riktigt fäst vid boken! Detta beror mycket på tre större faktorer;
1. Välgjorda karaktärer. Här fanns det många personer som jag tyckte om, Fire, prins Brigan med flera. Men även de som jag kanske inte var sådär jätteförtjust i tyckte jag var intressanta iallafall, då alla hade något jag blev lite smått nyfiken på.
Huvudkaraktären Fire gillade jag, som sagt. Hon är inte direkt en favorit, men jag tyckte att hon hade en intressant personlighet och jag gillade verkligen att ta del av berättelsen från hennes synvinkel!
Uppskattade också att vi fick återse en Graceling-karaktär här. Speciellt i början. För wow, vilken prolog boken hade!
2. Världen och handlingen. Jag tycker verkligen att Kristin Cashore har skapat en väldigt fin och intressant värld som är väluppbyggd och känns äkta. Här finns både glimtar från det man lärde känna i första boken men också mycket nytt!
3. Språket! Kristin Cashore skriver otroligt vackert och bra. Målande beskrivningar och en gammaldags ton sätter verkligen guldkant på hela berättelsen! Just hur boken är skriven är nog även en av dess starkaste egenskaper.
Så för att sammanfatta så kan jag säga att det tog ett tag att läsa boken, för det är inte direkt en action-packad berättelse. Men den har många riktigt fina egenskaper och alla dessa tillsammans gjorde att jag blev väldigt fäst vid den.
Är den lika bra som Graceling? Nej, det är den inte, enligt mig. Men jag tyckte väldigt mycket om Fire också!
Bokens första mening: "Larch often thought that if it had not been for his newborn son, he never would have survived his wife Mikra's death."
Tidigare böcker i serien: Graceling
Uppföljare: Bitterblue
Detta är alltså den i stort sett fristående uppföljare till Graceling. Jag säger "i stort sett" då jag bara kan gissa när jag själv läst dem i den tilltänkta ordningsföljden. Men jag tror som sagt att det går utmärkt att läsa denna bok först, men jag rekommenderar nog ändå att de läses i ordning. En sak är jag iallafall säker på: denna recension kommer på intet sätt spoila för dig som inte läst Graceling.
Hur som helst så blev jag ju fullkomligt förälskad i första boken, så förväntningarna på Fire var givetvis ganska höga. Men de två böckerna är dock väldigt olika i karaktär; Graceling är mer äventyr och spänning. I Fire så kretsar det hela mer kring politik, komplikationer och relationer, vilket är något som jag vanligtvis inte finner särskilt underhållande - men jag kan meddela att det funkade riktigt bra här!
Trots att boken inte alls håller ett särskilt högt tempo eller är full av spännande delar (något som jag hade varit lite tacksam för ändå, då läsningen gick lite trögt framåt ibland) så blir jag snart riktigt fäst vid boken! Detta beror mycket på tre större faktorer;
1. Välgjorda karaktärer. Här fanns det många personer som jag tyckte om, Fire, prins Brigan med flera. Men även de som jag kanske inte var sådär jätteförtjust i tyckte jag var intressanta iallafall, då alla hade något jag blev lite smått nyfiken på.
Huvudkaraktären Fire gillade jag, som sagt. Hon är inte direkt en favorit, men jag tyckte att hon hade en intressant personlighet och jag gillade verkligen att ta del av berättelsen från hennes synvinkel!
Uppskattade också att vi fick återse en Graceling-karaktär här. Speciellt i början. För wow, vilken prolog boken hade!
2. Världen och handlingen. Jag tycker verkligen att Kristin Cashore har skapat en väldigt fin och intressant värld som är väluppbyggd och känns äkta. Här finns både glimtar från det man lärde känna i första boken men också mycket nytt!
3. Språket! Kristin Cashore skriver otroligt vackert och bra. Målande beskrivningar och en gammaldags ton sätter verkligen guldkant på hela berättelsen! Just hur boken är skriven är nog även en av dess starkaste egenskaper.
Så för att sammanfatta så kan jag säga att det tog ett tag att läsa boken, för det är inte direkt en action-packad berättelse. Men den har många riktigt fina egenskaper och alla dessa tillsammans gjorde att jag blev väldigt fäst vid den.
Är den lika bra som Graceling? Nej, det är den inte, enligt mig. Men jag tyckte väldigt mycket om Fire också!
Bokens första mening: "Larch often thought that if it had not been for his newborn son, he never would have survived his wife Mikra's death."
Tidigare böcker i serien: Graceling
Uppföljare: Bitterblue
Övrigt: Boken finns även översatt till svenska under titeln De utvalda: Monstrets dotter (utgiven av förlaget Semic).
Kommentarer
Postat av: Iktoro
Haha, vi tycker tvärtom- jag tycker att Monstrets dotter (Fire) är bra mycket bättre än ettan. :]
Postat av: Anonym
För det första: HERREGUD vilken underbar bild! :D :D
För det andra: Underbart att du gillar Fire! :D
Trackback