Sommar för evigt
Titel: Sommar för evigt Författare: Jenny Han
Serie: Sommaren jag blev vacker #3 Sidor: 270 Originaltitel: We'll always have summer
Bokförlag: Ponto Pocket Utgivning: Maj 2013 ( f. u. 2012)
OBS, recensionen kan innehålla spoilers för dig som inte läst tidigare delar i serien.
Belly har haft två kärlekar i sitt liv, båda med efternamnet Fisher. Men hon blev tvungen att välja, och nästan två år har gått sedan hon bestämde sig för Jeremiah. Numera är hon säker på att han är hennes livs kärlek.
Då dyker Conrad upp, den äldre brodern. Han som svek Belly, men nu svär på att han fortfarande älskar henne. Plötsligt är de där igen, alla tre, i huset vid havet. Belly börjar tvivla - kan hon verkligen gifta sig med Jeremiah om det innebär att hon förlorar Conrad för alltid?
Här har vi en serie som är ultimat sommarläsning. Den är snabbläst, innehåller mysiga sommarmiljöer och handlar om kärlek. Jag har läst en bok ur den varje sommar de senaste tre åren och det är alltid så trevligt när man kan göra så - speciellt när böckerna inte kräver att man minns exakt allt från tidigare delar.
Ja, denna serie är som sagt mysig och härlig att läsa under sommaren. Men annars? Nja, det blir inte så mycket mer än just "sommarläsning". Möjligtvis första boken, förresten. Den gillade jag mycket.
Tyvärr känner jag Sommar för evigt inte gör så stort intryck på mig. Den är bra skriven och har sina fina ögonblick, men jag kan inte låta bli att tycka att handlingen stundtals blir fånig.
Hela grejen med att huvudkaraktären Belly ska vela kring vilken av bröderna hon gillar mest börjar kännas lite uttjatat. Det drama som uppstår kring detta blir lite löjligt - speciellt eftersom jag redan från bok ett funnit det uppenbart vem hon kommer/borde "välja".
Detta, bland annat, leder till att jag får svårt att sympatisera med Belly. Jag kan inte förstå hennes val ibland utan blir irriterad. Jag förstår bakgrunden till hennes situation - att hon känt dessa två bröder hela sitt liv och älskar dem - men det är svårt att inte sucka åt hennes beteende ibland.
Fast ändå, det är underhållande läsning som helhet. Väldigt skönt med en lättläst och snabb bok under sommaren (eller resten av året, för den delen) och jag tycker ändå om många aspekter av berättelsen. Mitt slutgiltiga omdöme är att serien är bra, om än med en handling som tappar sin glans något genom böckerna.
Men vill du ha lättsmält och mysig (sommar)läsning? Då har du hittat rätt.
Bokens första mening: "När jag var liten brukade min mamma och jag titta på gamla musikaler på onsdagskvällarna."
Tidigare böcker i serien: Sommaren jag blev vacker, Ingen sommar utan dig
Serie: Sommaren jag blev vacker #3 Sidor: 270 Originaltitel: We'll always have summer
Bokförlag: Ponto Pocket Utgivning: Maj 2013 ( f. u. 2012)
OBS, recensionen kan innehålla spoilers för dig som inte läst tidigare delar i serien.
Belly har haft två kärlekar i sitt liv, båda med efternamnet Fisher. Men hon blev tvungen att välja, och nästan två år har gått sedan hon bestämde sig för Jeremiah. Numera är hon säker på att han är hennes livs kärlek.
Då dyker Conrad upp, den äldre brodern. Han som svek Belly, men nu svär på att han fortfarande älskar henne. Plötsligt är de där igen, alla tre, i huset vid havet. Belly börjar tvivla - kan hon verkligen gifta sig med Jeremiah om det innebär att hon förlorar Conrad för alltid?
Här har vi en serie som är ultimat sommarläsning. Den är snabbläst, innehåller mysiga sommarmiljöer och handlar om kärlek. Jag har läst en bok ur den varje sommar de senaste tre åren och det är alltid så trevligt när man kan göra så - speciellt när böckerna inte kräver att man minns exakt allt från tidigare delar.
Ja, denna serie är som sagt mysig och härlig att läsa under sommaren. Men annars? Nja, det blir inte så mycket mer än just "sommarläsning". Möjligtvis första boken, förresten. Den gillade jag mycket.
Tyvärr känner jag Sommar för evigt inte gör så stort intryck på mig. Den är bra skriven och har sina fina ögonblick, men jag kan inte låta bli att tycka att handlingen stundtals blir fånig.
Hela grejen med att huvudkaraktären Belly ska vela kring vilken av bröderna hon gillar mest börjar kännas lite uttjatat. Det drama som uppstår kring detta blir lite löjligt - speciellt eftersom jag redan från bok ett funnit det uppenbart vem hon kommer/borde "välja".
Detta, bland annat, leder till att jag får svårt att sympatisera med Belly. Jag kan inte förstå hennes val ibland utan blir irriterad. Jag förstår bakgrunden till hennes situation - att hon känt dessa två bröder hela sitt liv och älskar dem - men det är svårt att inte sucka åt hennes beteende ibland.
Fast ändå, det är underhållande läsning som helhet. Väldigt skönt med en lättläst och snabb bok under sommaren (eller resten av året, för den delen) och jag tycker ändå om många aspekter av berättelsen. Mitt slutgiltiga omdöme är att serien är bra, om än med en handling som tappar sin glans något genom böckerna.
Men vill du ha lättsmält och mysig (sommar)läsning? Då har du hittat rätt.
Bokens första mening: "När jag var liten brukade min mamma och jag titta på gamla musikaler på onsdagskvällarna."
Tidigare böcker i serien: Sommaren jag blev vacker, Ingen sommar utan dig
Kommentarer
Trackback