Aprils böcker
Det var ett tag sen jag gjorde ett inlägg om nya böcker, så det kändes som att det var dags nu. Kikade lite på vad månaden April har att erbjuda och här är vad jag skrapade ihop:
Ser ni något intressant ovan?
Jag har redan läst ut Rör mig inte! (förhandsexemplar) och kan avslöja nu att jag gillade den. Recension är på väg! Annars kan jag ju säga att jag är lite nyfiken på Sjutton år och skitsnygg då jag läst två andra böcker av Emma Granholm och gillat dem.
Har ni någon bok som kommer i April som ni längtar efter?
/Amelie
Uppdatering: Hur kunde jag glömma att nämna att Eld också kommer i April?! Kanske för att jag redan skrivit om den ett antal gånger. Ni hittar handling och boktrailer här.
Ser ni något intressant ovan?
Jag har redan läst ut Rör mig inte! (förhandsexemplar) och kan avslöja nu att jag gillade den. Recension är på väg! Annars kan jag ju säga att jag är lite nyfiken på Sjutton år och skitsnygg då jag läst två andra böcker av Emma Granholm och gillat dem.
Har ni någon bok som kommer i April som ni längtar efter?
/Amelie
Uppdatering: Hur kunde jag glömma att nämna att Eld också kommer i April?! Kanske för att jag redan skrivit om den ett antal gånger. Ni hittar handling och boktrailer här.
Earth hour = Reading hour?
Ikväll, mellan 20.30 till 21.30 så är det Earth Hour. Då ska man släcka ner allt, alla lampor och andra saker som drar ström.
Jag har deltagit de senaste åren och planerar även att släcka ner i år. Tänkte satsa på att tända lite levande ljus och krypa ner i soffan/sängen och läsa i en timma. För det är ju perfekt med en Reading hour (lästimma) då, eller hur?
Bilden 1 är från hemsidan nedan och bild 2 från Weheartit.
För att läsa mer om Earth Hour, klicka dig in här.
Släcker ni?
/Amelie
Jag har deltagit de senaste åren och planerar även att släcka ner i år. Tänkte satsa på att tända lite levande ljus och krypa ner i soffan/sängen och läsa i en timma. För det är ju perfekt med en Reading hour (lästimma) då, eller hur?
Bilden 1 är från hemsidan nedan och bild 2 från Weheartit.
För att läsa mer om Earth Hour, klicka dig in här.
Släcker ni?
/Amelie
I min brevlåda
Ett par böcker har dykt upp i min brevlåda de senaste två veckorna. Här har ni dem:
- En sån där vidrig bok där mamman dör av Sonya Sones - recensionsexemplar från Bonnier Carlsen. Boken är utläst, läs min recension här.
- Rör mig inte! av Tahereh Mafi - Förhandsexemplar från B Wahlströms. Boken släpps 2/4. Läser denna just nu.
- För evigt av Maggie Stiefvater - Recensionsexemplar från B Wahlströms.
- Aldrig släppa taget av Holly Goldberg Sloan - Även detta ett recensionsexemplar från B Wahlströms.
- Nattens cirkus av Erin Morgenstern - Ett total överraskning: recensionsex från Norstedts.
Sen gick jag även förbi en bokhandel häromdagen där de hade slutrea. 20 kr/boken. Då kunde jag inte motstå det billiga priset och gick därifrån med en bok; Ögat över månskäran av Libba Bray. Vet inte så mycket om den, men minns att den serien (för boken jag köpte är nr 1 av 3) var lite överallt i bloggvärlden för några år sedan.
Inte ett av mina smartaste köp kanske, när bokhögen här hemma växer sig högre.
Börjar seriöst fundera på ett köpstopp nu. Till juni vore bra. Eller någon gång i maj kanske.. Ja, jag får återkomma om det, men det är något jag verkligen ska tänka på - måste ju hinna läsa mina böcker också!
Har ni fått några nya böcker i er bokhylla den senaste veckan?
/Amelie
- En sån där vidrig bok där mamman dör av Sonya Sones - recensionsexemplar från Bonnier Carlsen. Boken är utläst, läs min recension här.
- Rör mig inte! av Tahereh Mafi - Förhandsexemplar från B Wahlströms. Boken släpps 2/4. Läser denna just nu.
- För evigt av Maggie Stiefvater - Recensionsexemplar från B Wahlströms.
- Aldrig släppa taget av Holly Goldberg Sloan - Även detta ett recensionsexemplar från B Wahlströms.
- Nattens cirkus av Erin Morgenstern - Ett total överraskning: recensionsex från Norstedts.
Sen gick jag även förbi en bokhandel häromdagen där de hade slutrea. 20 kr/boken. Då kunde jag inte motstå det billiga priset och gick därifrån med en bok; Ögat över månskäran av Libba Bray. Vet inte så mycket om den, men minns att den serien (för boken jag köpte är nr 1 av 3) var lite överallt i bloggvärlden för några år sedan.
Inte ett av mina smartaste köp kanske, när bokhögen här hemma växer sig högre.
Börjar seriöst fundera på ett köpstopp nu. Till juni vore bra. Eller någon gång i maj kanske.. Ja, jag får återkomma om det, men det är något jag verkligen ska tänka på - måste ju hinna läsa mina böcker också!
Har ni fått några nya böcker i er bokhylla den senaste veckan?
/Amelie
Boktrailer för "Eld"!
Efter succén med boken Cirkeln så är det många, däribland jag, som längtar efter boken Eld. Det är del två i en trilogi, skriven av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, som handlar om unga häxor i en liten ort vid namn Engelsfors.
Nu är det en knapp månad kvar till bokens release-datum, den 26 april och då passar ju en boktrailer alldeles utmärkt, eller hur? Ni finner den här nedan:
"De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.
Nu är det en knapp månad kvar till bokens release-datum, den 26 april och då passar ju en boktrailer alldeles utmärkt, eller hur? Ni finner den här nedan:
"De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.
Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan."
Ser ni också fram emot Eld? De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.
Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan.
För att läsa min recension på bok ett, Cirkeln, klicka här.
Lite andra relaterade länktips:
- Facebook-sidan för trilogin.
- Sara Bergmark Elfgrens blogg.
- Mats Strandbergs Twitter.
Lite andra relaterade länktips:
- Facebook-sidan för trilogin.
- Sara Bergmark Elfgrens blogg.
- Mats Strandbergs Twitter.
Varma kroppar
Titel: Varma kroppar Författare: Isaac Marion
Originaltitel: Warm bodies Sidor: 387
Bokförlag: Mix förlag Utgivningsår: 2012
"Städerna vi strövar genom är lika ruttna som vi. Jag vet inte vad som har hänt. Sjukdom? Krig? Eller beror allt på oss? De döda som kom i de Levandes stället?"
Världen har fyllts av zombier och ingen vet varför. R är en av dem.
Zombier har inga egna känslor eller minnen - men om de äter av en människas hjärna återupplever de scener ur den personens liv.
Det är så det går till när R blir förälskad. Han dödar en ung man och övertar hans kärlek till flickvännen. Nu har R ett mål i tillvaron. Han vill hålla kvinnan gömd från de andra zombierna och se till att hon överlever.
Den unge mannens känslor blir som en drog för R; bit för bit äter han av pojkvännens hjärna. Scen för scen upplever R hans liv, och det förändrar honom för alltid.
Världen har fyllts av zombier och ingen vet varför. R är en av dem. Zombier har inga egna känslor eller minnen - men om de äter av en människas hjärna återupplever de scener ur den personens liv. Det är så det går till när R blir förälskad. Han dödar en ung man och övertar hans kärlek till flickvännen. Nu har R ett mål i tillvaron. Han vill hålla kvinnan gömd från de andra zombierna och se till att hon överlever.
Den unge mannens känslor blir som en drog för R; bit för bit äter han av pojkvännens hjärna. Scen för scen upplever R hans liv, och det förändrar honom för alltid.
Innan jag skriver vad jag tycker om den här boken tänker jag bara börja med att berätta att jag aldrig har läst en bok om zombier förut. Jag har heller aldrig sett en film om dem. Varför? Jo, för att jag inte gillar blod, slitande av kroppsdelar och brutala mord i allmänt. Speciellt inte på film. Nej, det är absolut inget för mig. Bara äckligt och hemskt.
Jag blev påmind om varför jag tagit avstånd till dessa böcker efter fåtalet sidor, då R och hans vänner har sin första zombielunch i boken. Ugh, för mycket detaljer för min smak.
Som tur är så avtar dessa måltider ganska snart, då R råkar på Julie.
Annars så börjar boken lovande. Man får höra lite om att detta virus skapat de blodtörstiga monstren, och hur dessa zombier själva inte kan komma ihåg vad som hände. Inte heller sitt eget namn (därav karaktärsnamnet R) eller deras tidigare liv. Man blir nyfiken och intresserad av vad som orsakat allt.
Jo, det började bra, men sen började det ganska snabbt dala nedåt.
Det blir inte så mycket dialog i boken, mestadels eftersom att zombierna inte kan yttra mer än några få stavelser åt gången och föredrar gester, som axelryckningar. Det blir istället långa stycken med R's tankar som till en början var intressanta att följa, men som snabbt blev tråkiga och långrandiga.
Det händer inte heller så jättemycket under bokens gång. Händelseförloppet var väldigt långsamt och många gånger var jag tvungen att lägga ner boken och göra något annat en stund för att inte helt tappa lusten att läsa den. Framåt slutet så var det väldigt svårt att finna viljan att fortsätta läsa. Då var det nog bara tanken på att den snart var slut som hjälpte.
Karaktärerna i boken var inte heller så speciella. Visst, zombier som R har kanske inte de mest intressanta personligheterna men samtidigt så kunde karaktärerna runt omkring ha varit mer välutvecklade. Som Julie? Nä, den karaktär som jag gillade mest var nog Perry, men han är ju knappt med i boken, bara närvarande på grund av att R tar del av hans minnen.
Slutet i boken får kanske godkänt, men det var lite för vanligt och fantasilöst.
Språket är väl helt okej men tyvärr så har boken alltför många brister. Långsamt händelseförlopp, för svaga karaktärer och bristande dialog. Plussa sedan på några orealistiska händelser och det tråkiga slutet.
Det är synd, för jag såg en viss potential i grundidén till den här boken, det som gjorde mig intresserad från början; Varför är världen såhär? Hur ska vi lösa det? - Själva viruset och den döende världens uppkomst fick för lite utrymme i boken och för få förklaringar.
Det finns något i boken som jag gillar, men det räckte inte hela vägen. Det känns tråkigt att säga det, men boken gjorde mig besviken.
Betyg: 4/10
Bokens första mening: "Jag är död, men det är inte så farligt."
The Host - trailer!
Ni har väl hört talas om boken The Host? Eller kanske klingar den svenska titeln Genom dina ögon mer bekant?
Det är en bok skriven av Stephenie Meyer och efter Twilight-succén så tvivlar jag på att någon av er inte känner igen hennes namn.
Men The Host har fått mycket mindre uppmärksamhet än hennes vampyrböcker, något som jag tycker är synd. För jag tycker faktiskt att The Host är mycket bättre. Mitt Twilight-intresse har mattats ner ganska rejält de senaste åren, men nog finns det där. Dessutom så läste jag The Host när jag fortfarande gillade Twilight-böckerna.
Men nu ska The Host bli film! Om nästan precis ett år, den 29 mars 2013 har jag hört, så ska filmen ha premiär.
Här nedan finner en kort trailer:
Själv tycker jag att det verkar kunna bli en bra film, iallafall om man ska döma efter känslan som den här trailern ger. Tror minsann att en omläsning av boken också bör bli av innan dess :)
Här hittar ni min (ganska korta och gamla) recension på boken.
Har ni läst The Host? Gillade ni den?
Tror ni att den blir bra som film? Hur gillade ni trailern?
Update: Som några redan nämnt bland kommentarerna så är ju detta endast en väldigt kort såkallad teaser-trailer. Nej, man kan inte utifrån den säga hur filmen kommer att bli, så man får ju gå lite på hur boken skulle kunna tolkas i filmversion :)
/Amelie
Det är en bok skriven av Stephenie Meyer och efter Twilight-succén så tvivlar jag på att någon av er inte känner igen hennes namn.
Men The Host har fått mycket mindre uppmärksamhet än hennes vampyrböcker, något som jag tycker är synd. För jag tycker faktiskt att The Host är mycket bättre. Mitt Twilight-intresse har mattats ner ganska rejält de senaste åren, men nog finns det där. Dessutom så läste jag The Host när jag fortfarande gillade Twilight-böckerna.
Men nu ska The Host bli film! Om nästan precis ett år, den 29 mars 2013 har jag hört, så ska filmen ha premiär.
Här nedan finner en kort trailer:
Själv tycker jag att det verkar kunna bli en bra film, iallafall om man ska döma efter känslan som den här trailern ger. Tror minsann att en omläsning av boken också bör bli av innan dess :)
Här hittar ni min (ganska korta och gamla) recension på boken.
Har ni läst The Host? Gillade ni den?
Tror ni att den blir bra som film? Hur gillade ni trailern?
Update: Som några redan nämnt bland kommentarerna så är ju detta endast en väldigt kort såkallad teaser-trailer. Nej, man kan inte utifrån den säga hur filmen kommer att bli, så man får ju gå lite på hur boken skulle kunna tolkas i filmversion :)
/Amelie
Filmrecension: The Hunger Games
Jag har sett den. Kan fortfarande inte riktigt förstå det. Efter att ha väntat i massvis av månader och nästan år så har jag äntligen fått se det färdiga resultatet. Filmatiseringen på en av världens bästa böcker. Nu ska ni få veta hur jag upplevde den och vad jag tyckte.
Runt klockan nio stod jag och mina kompisar och trängdes utanför portarna till salong 1. Där rådde näst intillkaos. Uppspelta röster runt omkring, kvav värme på grund av det stora antalet personer som stod packade på det lilla utrymmet - Alla ville samma sak: Se filmen.
Sen blir vi insläppta och slår oss ned. Efter den vanliga reklamssekvensen så blir vi välkomnade av två ur biopersonalen. Sen börjar filmen. Och redan från början visste jag att den skulle bli bra.
Skådespeleriet kan jag absolut inte klaga på. Jennifer Lawrence är otroligt bra i rollen som Katniss och Josh Hutcherson är ett riktigt bra val som Peeta. Och Willow Shields som spelar Primrose, Katniss lillasyster, gör en riktigt bra insats! Sen ska vi ju inte glömma de som spelar Effie, Haymitch, Cinna, Rue, Cato, Ceasar och många fler. Jag kunde inte ha varit mer nöjd med skådespelar-valen.
Hur de har filmat och klippt ihop filmen är jag väldigt nöjd med. Filmen visar verkligen klyftorna mellan Distrikt 12 och The Capitol och den sistnämnda är väldigt välgjord. Det är ett hyfsat lugnt tempo innan de släpps in på arenan, vilket jag tycker är bra. Viktiga detaljer och scener kommer med och man får verkligen känslan som man hade i boken.
När väl Hungerspelen börjat så går det undan. Jag menar det, det går väldigt fort. Men det är riktigt snyggt gjort.
Jag satt med bultande hjärta hela tiden och en nervös klump i magen, jag tilläts verkligen att leva mig in i filmen.
Men trots att det fanns så mycket bra så finns det givetvis några saker som var mindre bra. Vissa scener och relationer fick inte alls tillräckligt med utrymme i filmen som behövdes. Det gick för fort på flera ställen. Det fanns även andra ändringar som jag inte riktigt var glad över.
Här nedan följer några exempel, men de innehåller spoilers, så ni får markera för att se dem:
- Relationen mellan Katniss och Rue. Den fick inte alls tillräckligt mycket utrymme i filmen. Jag förväntat mig mycket mer av den, då det är en väldigt viktig del i boken. Nä, där gick det alldeles för fort.
- Rues död. Jag vet, men jag tyckte inte att den alls var på samma nivå som i boken. Jag grät inte till den här scenen i filmen. Det gick så fort och jag hade förväntat mig att Rue skulle vara mer.. jag vet inte, rädd? Ledsen? En väldigt fin scen var det, men jag ville nog ha litet mer.
- Scenerna mellan Katniss och Peeta i grottan. Alldeles för få och korta.
- Cato's lilla insikt om sig själv när Katniss hotar att skjuta honom. "Jag har varit död hela tiden". Nej, bara nej. Cato är en grym och ond person, det känns helt okaraktäristiskt av honom att säga så. Visst var han skrämmande, men de där meningarna på slutet.. nej, helt fel.
- Slutet, på ett sätt. Jag gillade det verkligen, men samtidigt så ville jag så gärna ha med Katniss erkännande om att kärleken i arenan var på låtsas. Det var något som verkligen smärtade mig i boken och som påverkade mig mycket. Men jag gillar den slutscen de valde för filmen. Den var mäktig och gav en liten hint om vad som komma skall.
Men trots de små bristerna så älskade jag filmen som helhet. Helt ärligt en av de bästa filmer jag sett i hela mitt liv. Till och med i klass med Harry Potter-filmerna som har en speciell plats i mitt hjärta.
Den var otroligt bra och spännande, och jag är glad att jag redan bestämt att se den igen snart!
May the odds be ever in your favor
Runt klockan nio stod jag och mina kompisar och trängdes utanför portarna till salong 1. Där rådde näst intillkaos. Uppspelta röster runt omkring, kvav värme på grund av det stora antalet personer som stod packade på det lilla utrymmet - Alla ville samma sak: Se filmen.Sen blir vi insläppta och slår oss ned. Efter den vanliga reklamssekvensen så blir vi välkomnade av två ur biopersonalen. Sen börjar filmen. Och redan från början visste jag att den skulle bli bra.
Skådespeleriet kan jag absolut inte klaga på. Jennifer Lawrence är otroligt bra i rollen som Katniss och Josh Hutcherson är ett riktigt bra val som Peeta. Och Willow Shields som spelar Primrose, Katniss lillasyster, gör en riktigt bra insats! Sen ska vi ju inte glömma de som spelar Effie, Haymitch, Cinna, Rue, Cato, Ceasar och många fler. Jag kunde inte ha varit mer nöjd med skådespelar-valen.
Hur de har filmat och klippt ihop filmen är jag väldigt nöjd med. Filmen visar verkligen klyftorna mellan Distrikt 12 och The Capitol och den sistnämnda är väldigt välgjord. Det är ett hyfsat lugnt tempo innan de släpps in på arenan, vilket jag tycker är bra. Viktiga detaljer och scener kommer med och man får verkligen känslan som man hade i boken.
När väl Hungerspelen börjat så går det undan. Jag menar det, det går väldigt fort. Men det är riktigt snyggt gjort.
Jag satt med bultande hjärta hela tiden och en nervös klump i magen, jag tilläts verkligen att leva mig in i filmen.
Men trots att det fanns så mycket bra så finns det givetvis några saker som var mindre bra. Vissa scener och relationer fick inte alls tillräckligt med utrymme i filmen som behövdes. Det gick för fort på flera ställen. Det fanns även andra ändringar som jag inte riktigt var glad över.
Här nedan följer några exempel, men de innehåller spoilers, så ni får markera för att se dem:
- Relationen mellan Katniss och Rue. Den fick inte alls tillräckligt mycket utrymme i filmen. Jag förväntat mig mycket mer av den, då det är en väldigt viktig del i boken. Nä, där gick det alldeles för fort.
- Rues död. Jag vet, men jag tyckte inte att den alls var på samma nivå som i boken. Jag grät inte till den här scenen i filmen. Det gick så fort och jag hade förväntat mig att Rue skulle vara mer.. jag vet inte, rädd? Ledsen? En väldigt fin scen var det, men jag ville nog ha litet mer.
- Scenerna mellan Katniss och Peeta i grottan. Alldeles för få och korta.
- Cato's lilla insikt om sig själv när Katniss hotar att skjuta honom. "Jag har varit död hela tiden". Nej, bara nej. Cato är en grym och ond person, det känns helt okaraktäristiskt av honom att säga så. Visst var han skrämmande, men de där meningarna på slutet.. nej, helt fel.
- Slutet, på ett sätt. Jag gillade det verkligen, men samtidigt så ville jag så gärna ha med Katniss erkännande om att kärleken i arenan var på låtsas. Det var något som verkligen smärtade mig i boken och som påverkade mig mycket. Men jag gillar den slutscen de valde för filmen. Den var mäktig och gav en liten hint om vad som komma skall.
Men trots de små bristerna så älskade jag filmen som helhet. Helt ärligt en av de bästa filmer jag sett i hela mitt liv. Till och med i klass med Harry Potter-filmerna som har en speciell plats i mitt hjärta.
Den var otroligt bra och spännande, och jag är glad att jag redan bestämt att se den igen snart!
May the odds be ever in your favor
Äntligen!
Det här är ett förhandsinställt inlägg. När detta dyker upp på bloggen så sitter jag i biosalongen och filmen ska precis ha börjat. Den långa längtan är över. The 74th annual Hunger Games has begun.
Kommer att skriva filmrecension så fort som möjligt, förhoppningsvis imorgon!
/Amelie
En sån där vidrig bok där mamman dör
Titel: En sån där vidrig bok där mamman dör Författare: Sonya Sones
Originaltitel: One of those hideous books where the mother dies Sidor: 319
Bokförlag: Bonnier Carlsen Utgivningsår: 2012
Det här är den vidriga berättelsen om när min mamma dör och jag tvingas flytta femhundra mil bort från min underbara pojkvän för att bo i Los Angeles med min pappa, som jag aldrig har träffat eftersom han är ett sånt as som skilde sig från min mamma innan jag ens var född.
Alla älskar min pappa. Alla utom jag.
Jag heter Ruby. Den här boken handlar om mig.
Är det okej om jag döper om den här boken? För ordet vidrig borde nästan inte ens få finnas med, då boken är den totala motsatsen. Det här kanske låter som en sorglig deppbok, men det är det inte alls.
Nej, nu döper jag om boken till "En sån där härlig bok där språket är underbart". För så var det. Låt mig gå in lite mer i detalj.
Den här boken är skriven på vers. Iallafall så tror jag att det är så man kallar det (Se exempel vid "Bokens första mening" nedan). Det gör att boken får ett väldigt flyt och en en helt annan känsla än andra böcker. Jag verkligen älskar hur Sonya Sones skriver. Egentligen är det inte för att hon använder ett superavancerat språk och svåra ord, utan för att hon lyckas välja ord som är så klockrena. Hela tiden. Jag vet inte hur hon lyckas, men hon får mig att le på nästan varje sida.
Grunden i bokens handling är inte så jätteunik, det kan jag hålla med om, men det finns något alldeles speciellt i den här boken. Det ligger mest i Rubys berättarröst och, som jag nämnt, hur Sonya Sones skriver. Det är igenkänning och humor överallt och där finns även lite sorg och ledsna ögonblick som är fint invävda i historien utan att ta över.
Versformen i boken ger korta rader, luftig text och en bok som man slukar på ett par timmar om tillfället finns. Det är väldigt lätt att avsluta hastigt och sedan dyka tillbaka in i boken igen.
Karaktärerna gillar jag också. De beskrivs på ett annorlunda sätt genom Rubys berättarröst och tankar. Ruby som huvudkaraktär tycker jag också om. Hon gillar inte alls sin nya tillvaro i Los Angeles men lyckas vända det till något roligt.
Okej, jag tror inte att jag ska prata så mycket mer om den här boken nu, för jag vill inte avslöja för mycket.
Men det är verkligen en bok som man läser med ett leende på läpparna och en härlig värme i kroppen. En av de bästa realistiska ungdomsböckerna jag läst de senaste åren!
Missa den inte!
Själv är jag nu väldigt sugen på att läsa mer av Sonya Sones!
Betyg: 9/10
Bokens första mening:
"Jag är inte så deprimerad,
med tanke på att den här
gigantiska, vingförsedda silverkulan
dundrar bort med mig från precis hela mitt liv."
Versformen i boken ger korta rader, luftig text och en bok som man slukar på ett par timmar om tillfället finns. Det är väldigt lätt att avsluta hastigt och sedan dyka tillbaka in i boken igen.
Karaktärerna gillar jag också. De beskrivs på ett annorlunda sätt genom Rubys berättarröst och tankar. Ruby som huvudkaraktär tycker jag också om. Hon gillar inte alls sin nya tillvaro i Los Angeles men lyckas vända det till något roligt.
Okej, jag tror inte att jag ska prata så mycket mer om den här boken nu, för jag vill inte avslöja för mycket.
Men det är verkligen en bok som man läser med ett leende på läpparna och en härlig värme i kroppen. En av de bästa realistiska ungdomsböckerna jag läst de senaste åren!
Missa den inte!
Själv är jag nu väldigt sugen på att läsa mer av Sonya Sones!
Betyg: 9/10
Bokens första mening:
"Jag är inte så deprimerad,
med tanke på att den här
gigantiska, vingförsedda silverkulan
dundrar bort med mig från precis hela mitt liv."
Hejdå vinter!
Nu är våren påväg in, på allvar. Ljust ute, solsken lite då och då. Humöret blir verkligen bättre för varje dag.
Så för att säga hejdå till vintern för denna gång så kommer här lite bilder från den sista (tror jag iallafall) frostiga natten vi hade hos mig, i början av mars.
/Amelie
(EN DAG KVAR TILL PREMIÄREN AV THE HUNGER GAMES!!)
Så för att säga hejdå till vintern för denna gång så kommer här lite bilder från den sista (tror jag iallafall) frostiga natten vi hade hos mig, i början av mars.
/Amelie
(EN DAG KVAR TILL PREMIÄREN AV THE HUNGER GAMES!!)
Prinsessan och mördaren
Titel: Prinsessan och mördaren Författare: Magnus Nordin
Serie: - Sidor: 237
Bokförlag: Månpocket Utgivningsår: 2008 (f.u. 2003)
En ung man hittas vid en soptipp. Han lever, men knappt.
I stockholmsförorten pågår det vanliga livet: Markus är kär i Nina som är kär i Jajje, Teo skiter i skolan och Lenita intrigerar. Men vad är det som händer under ytan? Hur nära inpå finns mördaren?
Jag är inte ett jättestort deckarfan, men det händer då och då att jag plockar upp en. Men då är det ungdomsdeckare som gäller. Så när vi fick välja mellan ett antal ungdomsböcker i skolan så blev detta mitt val.
Det är fjärde boken jag läser av Magnus Nordin och jag vet sen tidigare att han kan konsten att skriva en spännande historia.
Även här finns den där bekanta spänningen som byggs upp sakta men säkert. Tyckte att det gick aningen segt de första hundra sidorna då det hela mest gick ut på att introducera karaktärerna och deras bakgrundshistorier samt vardagsliv. Sen var det ju så att jag läste boken väldigt utspritt, ett tjugotal sidor här och där innan jag sträckläste andra halvan.
Tyvärr, som i andra deckare jag läst, så får karaktärerna inte mycket utrymme. De finns där, har alla en enkelt beskriven personlighet och ja, det är ungefär det. Det är en av anledningarna till att jag aldrig riktigt fastnat för böcker inom deckargenren, de känns ofta för platta ur karaktärssynpunkt.
Visst, det är fokus på själva mysteriet i boken och den är inte alls lång i sidantal så det är väl förståeligt. Lite tråkigt bara.
Men en spännande och underhållande historia bjuds man på iallafall. Inte så svårt att lista ut vem mördaren är då karaktärsantalet är litet och man kan utesluta folk ganska snabbt. Men en bra bok, kan jag ju konstatera iallafall.
Men inte så mycket mer än så. Skulle inte ha något emot att läsa fler ungdomsdeckare av Magnus Nordin i framtiden, även om det inte kommer att bli någon prioritering.
Gillar du deckare och vill ha en snabbläst bok? Prova denna då.
Betyg: 5/10
Bokens första mening: "Det hade regnat hela kvällen, ett tröstlöst hällande, typiskt för hösten, men strax efter midnatt blev det uppehåll."
Gillar du deckare och vill ha en snabbläst bok? Prova denna då.
Betyg: 5/10
Bokens första mening: "Det hade regnat hela kvällen, ett tröstlöst hällande, typiskt för hösten, men strax efter midnatt blev det uppehåll."
The Hunger Games
Titel: The Hunger Games Författare: Suzanne Collins
Serie: The Hunger Games #1 Sidor: 454
Bokförlag: Scholastic Utgivningsår: 2009 (f.u 2008)
In a dark vision of the near future, twelve boys and twelve girls are forced to appear in a live TV show called the Hunger Games. There is only one rule: Kill or be killed.
When sixteen-year-old Katniss Everdeen steps forward to take her sister's place in the games, she sees it as a death sentence. But Katniss has been close to death before. For her, survival is second nature.
Så det här är alltså andra gången jag läser denna bok. Dessutom så är det första gången som jag gör det på originalspråket engelska. Så därför så kommer denna recension även att innehålla lite jämförelser mellan första och andra gången, samt den svenska översättningen och originalet. Nu kör vi.
Jag har då läst den här boken igen. Äntligen! Första gången var i slutet av sommaren år 2009 så det har gått nästan tre år (!!). Jag kan säga att många detaljer har glömts bort, men såklart så minns jag vissa scener väldigt väl. Hur som helst så var det otroligt roligt att få fräscha upp minnet lite och hoppa in i den här spännande (och hemska!) framtida värld som den skickliga Suzanne Collins byggt upp.
Jag är så glad att jag köpte en box med alla tre böckerna på engelska inför omläsningen, för det var - som väntat - ännu bättre på engelska! Allting kändes mer rätt, alla namn på saker och ting som ändrats till den svenska versionen (som till exempel hur fågeln Mockingjay heter Härmskrika) föll på plats fint och man kunde samtidigt se Collins språk på ett nytt sätt. Den kvinnan har verkligen talangen att kunna väva in detaljer och känslor mitt i de mest rafflande scenerna! Aldrig en lugn stund i den här boken.
Som pricken över i så har klämmer hon in cliffhangers i slutet av varje kapitel som gör det omöjligt att sluta läsa.
Karaktärerna sen. Först och främst Katniss. En tuff och stark kvinnlig huvudkaraktär - jag älskar starka och självständiga tjejer i böcker! Hon är en riktig överlevare med stark kärlek till familj och vänner, speciellt till sin lillasyster Prim. Det är ju också svårt att låta bli att gilla Peeta. Jag menar, han är ju så charmig. Kan däremot avslöja att jag inte är säker på var jag står i hela "Team Peeta" eller "Team Gale"-grejen. Står fortfarande lite mitt emellan och velar, även om jag just nu är närmre pojken med brödet än Katniss bästa vän.
Författaren har även lyckats klämma in flera intressanta personer i boken, som går att hitta bland folket i Huvudstaden och tributerna.
Trots att livet i Distrikt 12 inte alls är något att önska sig så låter det ändå väldigt mysigt, på något vis. Arenan är bra beskriven. Och Huvudstaden känns verkligen som en modern version av New York eller liknande, med alla de nya finesserna och den utvecklade teknologin. Men det känns inte så avlägset ändå, vilket gör det hela ännu mer spännande, läskigt och bra. Finns denna hemska TV-underhållning i framtiden? Vart är världen på väg? När man läser boken så får man sig verkligen en tankeställare.
Boken gjorde mig absolut inte besviken en annan gång, även om den såklart inte hade riktigt samma känsla. För man kan nog aldrig slå den där första gången man läser en bok. När man är helt ovetandes om allt och allt känns så nytt. Men spännande till 100% och fortfarande en väldigt stark tvåa på min lista över favoritböcker genom tiderna! Har du inte läst den, gör det. Nu.
Betyg: 10/10
Bokens första mening: "When I wake up, the other side of the bed is cold."
Uppföljare: Catching fire, Mockingjay.
Mina första recensioner av böckerna: Hungerspelen, Fatta eld, Revolt.
((Om en dryg vecka har filmen premiär! Åh, så jag längtar!))
In a dark vision of the near future, twelve boys and twelve girls are forced to appear in a live TV show called the Hunger Games. There is only one rule: Kill or be killed.
When sixteen-year-old Katniss Everdeen steps forward to take her sister's place in the games, she sees it as a death sentence. But Katniss has been close to death before. For her, survival is second nature.
Så det här är alltså andra gången jag läser denna bok. Dessutom så är det första gången som jag gör det på originalspråket engelska. Så därför så kommer denna recension även att innehålla lite jämförelser mellan första och andra gången, samt den svenska översättningen och originalet. Nu kör vi.
Jag har då läst den här boken igen. Äntligen! Första gången var i slutet av sommaren år 2009 så det har gått nästan tre år (!!). Jag kan säga att många detaljer har glömts bort, men såklart så minns jag vissa scener väldigt väl. Hur som helst så var det otroligt roligt att få fräscha upp minnet lite och hoppa in i den här spännande (och hemska!) framtida värld som den skickliga Suzanne Collins byggt upp.
Jag är så glad att jag köpte en box med alla tre böckerna på engelska inför omläsningen, för det var - som väntat - ännu bättre på engelska! Allting kändes mer rätt, alla namn på saker och ting som ändrats till den svenska versionen (som till exempel hur fågeln Mockingjay heter Härmskrika) föll på plats fint och man kunde samtidigt se Collins språk på ett nytt sätt. Den kvinnan har verkligen talangen att kunna väva in detaljer och känslor mitt i de mest rafflande scenerna! Aldrig en lugn stund i den här boken.
Som pricken över i så har klämmer hon in cliffhangers i slutet av varje kapitel som gör det omöjligt att sluta läsa.
Karaktärerna sen. Först och främst Katniss. En tuff och stark kvinnlig huvudkaraktär - jag älskar starka och självständiga tjejer i böcker! Hon är en riktig överlevare med stark kärlek till familj och vänner, speciellt till sin lillasyster Prim. Det är ju också svårt att låta bli att gilla Peeta. Jag menar, han är ju så charmig. Kan däremot avslöja att jag inte är säker på var jag står i hela "Team Peeta" eller "Team Gale"-grejen. Står fortfarande lite mitt emellan och velar, även om jag just nu är närmre pojken med brödet än Katniss bästa vän.
Författaren har även lyckats klämma in flera intressanta personer i boken, som går att hitta bland folket i Huvudstaden och tributerna.
Trots att livet i Distrikt 12 inte alls är något att önska sig så låter det ändå väldigt mysigt, på något vis. Arenan är bra beskriven. Och Huvudstaden känns verkligen som en modern version av New York eller liknande, med alla de nya finesserna och den utvecklade teknologin. Men det känns inte så avlägset ändå, vilket gör det hela ännu mer spännande, läskigt och bra. Finns denna hemska TV-underhållning i framtiden? Vart är världen på väg? När man läser boken så får man sig verkligen en tankeställare.
Boken gjorde mig absolut inte besviken en annan gång, även om den såklart inte hade riktigt samma känsla. För man kan nog aldrig slå den där första gången man läser en bok. När man är helt ovetandes om allt och allt känns så nytt. Men spännande till 100% och fortfarande en väldigt stark tvåa på min lista över favoritböcker genom tiderna! Har du inte läst den, gör det. Nu.
Betyg: 10/10
Bokens första mening: "When I wake up, the other side of the bed is cold."
Uppföljare: Catching fire, Mockingjay.
Mina första recensioner av böckerna: Hungerspelen, Fatta eld, Revolt.
((Om en dryg vecka har filmen premiär! Åh, så jag längtar!))
En morgonrock anpassad för pocketböcker?
Nja, kanske inte ursprungligen, men min morgonrock råkar faktiskt ha fickor där en pocketbok passar perfekt!
Boken på bilderna är Prinsessan och mördaren av Magnus Nordin (en recension på den är påväg!)
Perfekt morgonrock på helgmornarna när man, om man är som jag, vill gå omkring med sin bok hela tiden.
Bär ni också runt på er bok överallt?
/Amelie
Boken på bilderna är Prinsessan och mördaren av Magnus Nordin (en recension på den är påväg!)
Perfekt morgonrock på helgmornarna när man, om man är som jag, vill gå omkring med sin bok hela tiden.
Bär ni också runt på er bok överallt?
/Amelie
Divergent
Titel: Divergent Författare: Veronica Roth
Serie: Divergent #1 Sidor: 487
Bokförlag: Harper Collins Utgivningsår: 2011
One choice decides your friends, defines your beliefs and determines your loyalties... forever. One choice, can transform you.
When sixteen year old Tris makes her choice, she cannot forsee how drastically her life will change. Or that the perfect society in which she lives is about to unfold into a dystopian world of electrifying decisions, stunning consequences, heartbreaking betrayals and unexpected romance.
Alla som inte har läst denna bok ännu räcker upp en hand? Inte så många händer i luften, skulle jag tro. Hur många har inte hört talas om den? Det är ju knappt att en hand skulle flyga upp, på den frågan.
Ja, det här är sannerligen en bok som är omtalad, hyllad och hypad - och det har den varit ända sen den kom ut, år 2011. Nu, ett år senare ungefär så har även jag läst den. Frågan är: lever den upp till de lovord som strötts över den, utryck som "otroligt bra!", "bästa boken jag läst!" och "ny favorit!" ?
Jag kan säga att det hoppades jag på, väldigt innerligt. Mina förväntningar var skyhöga. Kanske var det därför som den inte riktigt, riktigt kändes så bra som jag trott?
Nu har säkert du, om du är ett Divergent-fan, skrikit "Neeej!". Men ta det lugnt. Så besviken är jag inte. För den har boken är bra. Mer än bra. Riktigt, riktigt bra.
Kan ju börja med att säga att Veronica Roth har lyckats bygga upp en väldigt bra, detaljerad och intressant värld! Gillar de olika "factions" (i brist på svenskt ord) som man har att välja mellan. Gillar hur de grundas på ens personligheter, ja lite som elevhemmen i Harry Potter - en likhet som var omöjlig att missa, kom igen. Men här får du välja mellan den del av staden som du växte upp i, där din familj bor, eller en helt ny, främmande del där helt andra regler råder.
Man hann inte bekanta sig med alla factions, riktigt. Men det finns det ju gott om tid om, för detta ska bli en trilogi (rätta mig om jag har fel.)
Förutom ett väluppbyggt dystopiskt samhälle så har Roth även lyckats få till ett bra flyt i sitt språk. Divergent's storlek på närmare 500 sidor ser lite skrämmande ut vid första anblicken, men det gick fort att ta sig igenom den. Aldrig tråkigt, man läseralltid med nyfikenhet. Hade nog velat ha lite mer händelser och spänning genom hela boken kanske, men jag ska inte heller klaga.
Karaktärerna var bra, dock inte något jättespeciellt. Blev inte, som alla andra verkar vara, kär i en viss Four, men kan väl inte heller förneka att han har sin charm. Tris vänner var intressanta sidokaraktärer.
Tris själv var en huvudkaraktär som jag gillade att följa. Hon kändes realistisk, ja iallafall ända fram till slutet.
Ja, slutet. Här kommer mina blandade känslor. Den sista biten av boken är en enda stor explosion med händelser, känslor. Och allt sker på alldeles för kort tid. Jag klagar inte på att det blir massa action i en bok, nejdå, för så vill jag ha det. Däremot så hade jag föredragit om detta inte skedde så ofantligt snabbt och hastigt. Plötsligt så är Tris nästan som en annan person? Nä, jag vet inte, det vart lite för mycket saker på varandra som gjorde att det blev lite rörigt och orealistiskt.
Men spännande, oja. Olidligt spännande. Och känslosamt.
Så kanske inte riktigt så ofantligt bra som många säger, men inte långt därifrån. Jag längtar enormt och med stor förväntan på uppföljaren Insurgent som kommer senare i år!
Betyg: 8/10
Bokens första mening: "There is one mirror in my house."
Uppföljare: Insurgent (utkommer i Maj)
Bokförlag: Harper Collins Utgivningsår: 2011
One choice decides your friends, defines your beliefs and determines your loyalties... forever. One choice, can transform you.
When sixteen year old Tris makes her choice, she cannot forsee how drastically her life will change. Or that the perfect society in which she lives is about to unfold into a dystopian world of electrifying decisions, stunning consequences, heartbreaking betrayals and unexpected romance.
Alla som inte har läst denna bok ännu räcker upp en hand? Inte så många händer i luften, skulle jag tro. Hur många har inte hört talas om den? Det är ju knappt att en hand skulle flyga upp, på den frågan.
Ja, det här är sannerligen en bok som är omtalad, hyllad och hypad - och det har den varit ända sen den kom ut, år 2011. Nu, ett år senare ungefär så har även jag läst den. Frågan är: lever den upp till de lovord som strötts över den, utryck som "otroligt bra!", "bästa boken jag läst!" och "ny favorit!" ?
Jag kan säga att det hoppades jag på, väldigt innerligt. Mina förväntningar var skyhöga. Kanske var det därför som den inte riktigt, riktigt kändes så bra som jag trott?
Nu har säkert du, om du är ett Divergent-fan, skrikit "Neeej!". Men ta det lugnt. Så besviken är jag inte. För den har boken är bra. Mer än bra. Riktigt, riktigt bra.
Kan ju börja med att säga att Veronica Roth har lyckats bygga upp en väldigt bra, detaljerad och intressant värld! Gillar de olika "factions" (i brist på svenskt ord) som man har att välja mellan. Gillar hur de grundas på ens personligheter, ja lite som elevhemmen i Harry Potter - en likhet som var omöjlig att missa, kom igen. Men här får du välja mellan den del av staden som du växte upp i, där din familj bor, eller en helt ny, främmande del där helt andra regler råder.
Man hann inte bekanta sig med alla factions, riktigt. Men det finns det ju gott om tid om, för detta ska bli en trilogi (rätta mig om jag har fel.)
Förutom ett väluppbyggt dystopiskt samhälle så har Roth även lyckats få till ett bra flyt i sitt språk. Divergent's storlek på närmare 500 sidor ser lite skrämmande ut vid första anblicken, men det gick fort att ta sig igenom den. Aldrig tråkigt, man läseralltid med nyfikenhet. Hade nog velat ha lite mer händelser och spänning genom hela boken kanske, men jag ska inte heller klaga.
Karaktärerna var bra, dock inte något jättespeciellt. Blev inte, som alla andra verkar vara, kär i en viss Four, men kan väl inte heller förneka att han har sin charm. Tris vänner var intressanta sidokaraktärer.
Tris själv var en huvudkaraktär som jag gillade att följa. Hon kändes realistisk, ja iallafall ända fram till slutet.
Ja, slutet. Här kommer mina blandade känslor. Den sista biten av boken är en enda stor explosion med händelser, känslor. Och allt sker på alldeles för kort tid. Jag klagar inte på att det blir massa action i en bok, nejdå, för så vill jag ha det. Däremot så hade jag föredragit om detta inte skedde så ofantligt snabbt och hastigt. Plötsligt så är Tris nästan som en annan person? Nä, jag vet inte, det vart lite för mycket saker på varandra som gjorde att det blev lite rörigt och orealistiskt.
Men spännande, oja. Olidligt spännande. Och känslosamt.
Så kanske inte riktigt så ofantligt bra som många säger, men inte långt därifrån. Jag längtar enormt och med stor förväntan på uppföljaren Insurgent som kommer senare i år!
Betyg: 8/10
Bokens första mening: "There is one mirror in my house."
Uppföljare: Insurgent (utkommer i Maj)
Bokugglan tävlar ut presentkort på Adlibris!
Tova på bloggen Bokugglan har just nu en riktigt bra tävling där du kan vinna 200 kr i presentkort på Adlibris! Låter ju inte alls fel, eller hur? Jag är såklart med och tävlar. Klicka dig in här för mer tävlingsinfo.
Bild från Tovas blogg.
Bild från Tovas blogg.
Impulsköp
Passerade förbi Pocket Shop igår efter skolan, som vanligt. Hade lite tid att smita in innan mitt tåg skulle gå så jag tittade runt lite. Det som var annorlunda med denna lilla visit var att jag faktiskt köpte något, två böcker till och med. Det var inte väntat och kanske inte mitt smartaste drag, men böckerna är jag nöjd över iallafall:
- The perks of being a wallflower av Stephen Chbosky. Den här boken är ju lite överallt för tillfället och många gillar den. Dessutom så blir den ju film med Emma Watson i en av rollerna, och det måste man ju se!
- Switched av Amanda Hocking. Har spanat lite smått på den här boken ett tag. Har hört blandade recensioner och tycker själv att det ska bli intre
Har ni läst någon av dessa? Vad tyckte ni?
Har även en recension av Divergent på gång, äntligen. Ha en jättemysig fredagskväll allesammans!
/Amelie
- The perks of being a wallflower av Stephen Chbosky. Den här boken är ju lite överallt för tillfället och många gillar den. Dessutom så blir den ju film med Emma Watson i en av rollerna, och det måste man ju se!
- Switched av Amanda Hocking. Har spanat lite smått på den här boken ett tag. Har hört blandade recensioner och tycker själv att det ska bli intre
Har ni läst någon av dessa? Vad tyckte ni?
Har även en recension av Divergent på gång, äntligen. Ha en jättemysig fredagskväll allesammans!
/Amelie
Hunger Games: biljetter & videoklipp
Två veckor kvar till Hunger Games. Om två veckor ska jag se den på bio. Känns fortfarande lite för bra för att vara sant. Men som jag har väntat! Jag minns fortfarande hur jag blev överlycklig när jag hörde att det skulle bli en filmatisering på en av mina absoluta favoritböcker. Och ett tag senare satt jag och tjurade i skolan för att jag inte kunde komma hem och se den första trailern snabbt nog.
När jag tänker tillbaka på det så känns det som att det har gått ganska snabbt ändå, trots att jag vet att det har känts som den totala motsatsen nästan hela tiden. Men nu när jag har biljetterna i min hand så längtar jag mer än någonsin!
Här kommer några klipp från filmen och en TV-spot:
OBS! Vill du inte se något av filmen innan bion, så kanske ni bara ska se tredje videon...
Katniss under sin privata träningssession.
En konversation mellan Katniss och Cinna.
En TV-Spot med annat material än trailern.
Så bra videos! Filmen verkar ju otroligt bra gjord. Ska ni se filmen?
/Amelie
När jag tänker tillbaka på det så känns det som att det har gått ganska snabbt ändå, trots att jag vet att det har känts som den totala motsatsen nästan hela tiden. Men nu när jag har biljetterna i min hand så längtar jag mer än någonsin!
Här kommer några klipp från filmen och en TV-spot:
OBS! Vill du inte se något av filmen innan bion, så kanske ni bara ska se tredje videon...
Katniss under sin privata träningssession.
En konversation mellan Katniss och Cinna.
En TV-Spot med annat material än trailern.
Så bra videos! Filmen verkar ju otroligt bra gjord. Ska ni se filmen?
/Amelie
Vinnarna av "Varma kroppar" är...
Grattis till Petronella och Cilia!
Ni har båda fått ett mejl i er inkorg. Svara på det med er adress så att Anna och jag kan skicka er varsitt ex :)
Det rätta svaret på frågan var att Mix förlag tillhör förlagsgruppen Bonnierförlagen. Godkända svar var "Bonnier" eller "Bonnierförlagen".
Totalt 29 bidrag med rätta svar blev det. Tack till alla som var med och tävlade! Fler tävlingar kommer att dyka upp i framtiden, så håll utkik! :)
Grattis igen till vinnarna!
/Amelie
Musikrelaterat igen / sista tävlingsdagen!
Minns ni för sisådär en vecka sedan när jag gjorde ett inlägg om Sportlovsläsning? Minns ni att jag nämnde hur jag ofta brukar läsa mindre under ledigheten än under vanliga skolveckor?
Ja, man kan ju verkligen säga att det stämde den här gången.
Hur många böcker har jag läst ut? 1. Hur många sidor har jag läst hittills i mars månad? 0.
Sorglig historia, iallafall ur lässynpunkt.
Ja, man kan ju verkligen säga att det stämde den här gången.
Hur många böcker har jag läst ut? 1. Hur många sidor har jag läst hittills i mars månad? 0.
Sorglig historia, iallafall ur lässynpunkt.
För i övrigt så har jag haft en bra vecka. Fyllt år, umgåtts med kompisar och framför allt: lyssnat mycket mer på musik än vanligt. Det kan jag med glädje skylla på en viss Ed Sheeran som jag här tipsade om på bloggen. Jag har blivit helt frälst av honom och hans musik. Och igår kväll så såg jag honom live.
En. Helt. Otrolig. Händelse. Han lät mycket bättre live, både sångmässigt och sättet han framförde låtarna.
Här är två inzoomade, suddiga samt Instagramfierade Iphone-bilder. Men en lycklig Amelie, kan jag lova!
Har ni inte hört någon av Mr Sheerans låtar ännu? Lyssna då, gott folk.
Men nog om musik nu, detta är ju trots allt en bokblogg. Vi kör en liten lässtatus.
Förutom Prinsessan och mördaren som jag läser via skolan lite då och då så ska jag nu börja med omläsningen av The Hunger Games. Planerar att läsa första boken nu innan filmen. Men eftersom att det är en omläsning så blir det nog ingen recension.. eller skulle ni vilja ha en recension på The Hunger Games?
Sen ska jag, vilken dag som helst nu, börja på Varma kroppar av Isaac Marion, vilket leder oss vidare till nästa punkt jag skulle ta upp. Ikväll avslutas tävlingen som jag och Anna håller i, där två personer kommer att vinna ett varsitt ex av just Varma kroppar. Klicka här för information, tävlingen stänger vid midnatt!
I brist på egen läsning de senaste dagarna så frågar jag därför er; läste ni något spännande denna veckan?
/Amelie
En. Helt. Otrolig. Händelse. Han lät mycket bättre live, både sångmässigt och sättet han framförde låtarna.
Här är två inzoomade, suddiga samt Instagramfierade Iphone-bilder. Men en lycklig Amelie, kan jag lova!
Har ni inte hört någon av Mr Sheerans låtar ännu? Lyssna då, gott folk.
Men nog om musik nu, detta är ju trots allt en bokblogg. Vi kör en liten lässtatus.
Förutom Prinsessan och mördaren som jag läser via skolan lite då och då så ska jag nu börja med omläsningen av The Hunger Games. Planerar att läsa första boken nu innan filmen. Men eftersom att det är en omläsning så blir det nog ingen recension.. eller skulle ni vilja ha en recension på The Hunger Games?
Sen ska jag, vilken dag som helst nu, börja på Varma kroppar av Isaac Marion, vilket leder oss vidare till nästa punkt jag skulle ta upp. Ikväll avslutas tävlingen som jag och Anna håller i, där två personer kommer att vinna ett varsitt ex av just Varma kroppar. Klicka här för information, tävlingen stänger vid midnatt!
I brist på egen läsning de senaste dagarna så frågar jag därför er; läste ni något spännande denna veckan?
/Amelie
Resten får du ta reda på själv
Titel: Resten får du ta reda på själv Författare: Lauren Oliver
Originaltitel: Before I Fall Sidor: 480
Bokförlag: Bonnier Carlsen Utgivningsår: 2012
"Det sägs att hela livet flimrar förbi ögonen precis innan man dör, men så var det inte för mig."
Tänk om du bara hade en dag till att leva? Vad skulle du göra? Vem skulle du kyssa? Vad skulle du säga till dina vänner och din familj?
Samantha Kingston har allt; världens coolaste pojkvän, tre fantastiska bästa vänner, och första tjing på allt på Thomas Jefferson High - från det bästa bordet i matsalen till den smörigaste parkeringsplatsen.
Fredagen den 12 februari skulle bli ännu en perfekt dag i hennes underbara liv. Istället visar det sig vara hennes sista.
Men så får hon en andra chans. Sju chanser, till och med, för att lösa mysteriet kring sin död. Under tiden upptäcker hon det sanna värdet av allt hon håller på att förlora.
Okej, tänker ni. Så man ska få läsa om samma dag i denna ytliga människas liv, sju gånger?
Ja, det ska ni. Men bli inte avskräckt av tanken, för det blev inte tjatigt. Nä, Lauren Oliver har verkligen lyckats på den punkten, genom att varje dag introducera nya detaljer och händelser som gör att läsningen blir intressant. Älskar hur man verkligen ser hur den minsta lilla saken, en enda fjuttig handling som görs annorlunda påverkar hur hela dagen ska sluta. Man blir ganska intresserad och fascinerad av tidens förlopp när man läser den här boken.
Vad det gäller Samantha Kingston - ja, hon är ytlig. Flera gånger så ville jag bara hoppa in i boken, ge henne en örfil och skrika åt henne att vakna upp hur sin fantasivärld. Men man förstår ganska snart hur författaren planerat allting. Man SKA hata Samantha i början. För det kommer karaktärsutveckling, kan jag avslöja. Hon växer som människa för varje dag som går och ja, hon blir en mycket mer sympatisk karaktär som jag till slut gillar. Så även det lyckades Oliver med. Karaktärsutveckling.
Finns även några andra karaktärer att nämna; Bästa kompisen Lindsay - ett bra exempel på en person vars liv är lite av ett skådespel; hon är populär, snygg.. men under ytan så döljer hon en ganska mörk hemlighet. Jag gillade hur hon hade en bakgrundshistoria.
Sen har vi Juliet. Vad är grejen med henne egentligen? Boken ger bara glimtar av hennes historia - som är intressant - men jag hade velat veta mer, mycket mer. Hennes berättelse blev så förhastad.
Språket i boken är kanske inte något speciellt, men det finns något där som jag gillar. Man rycks in berättelsen och det flyter på riktigt bra. 480 sidor kändes inte som så mycket med den här boken. Dessutom, som jag redan nämnt: hur Lauren Oliver belyser detaljer.
En grej som jag saknade i boken var hur Sam kände för att förlora sin familj. Jag menar, om du vet att du ska dö så borde du känna en stor sorg för att aldrig mer få se dina nära igen? Visst, det nämns lite snabbt men det blev aldrig riktigt fokus på den delen - som enligt mig borde vara självklar när huvudpersonen är medveten om att vilken dag som helst är den sista. Nej, någon sorglig stund dök aldrig upp i boken. Det är synd, för det hade nog gett berättelsen något mer djup.
Dessutom så kändes hennes föräldrar väldigt mycket som bakgrundsfigurer. De var bara där, liksom. Gjorde inte så mycket.
Men sammanfattningsvis så är det här en mycket bra bok, även om den kanske inte hamnar bland de titlar som jag kommer att minnas starkt något år framåt eller två. Men en speciell och intressant handling är det. Och det bjuds på underhållande läsning från första sidan till sista. Resten får du ta reda på själv.
Betyg: 7/10
Bokens första mening: "Det sägs att hela livet flimrar förbi ögonen precis innan man dör, men så var det inte för mig."
Sammanfattning: Februari 2012
Antal lästa böcker: 4
Antal lästa sidor: 1486
Genomsnittligt betyg: 6.75
Månadens bok
Divergent av Veronica Roth.
När du är 16 år ska du göra ett val som bestämmer hela din framtid.
Tris val visar sig bli svårare än hon trott och det beslut hon tar kastar
Antal lästa sidor: 1486
Genomsnittligt betyg: 6.75
Månadens bok
Divergent av Veronica Roth.
När du är 16 år ska du göra ett val som bestämmer hela din framtid.
Tris val visar sig bli svårare än hon trott och det beslut hon tar kastar
in henne i en helt ny värld. Men är allting verkligen som det verkar?
En väldigt spännande dystopi med ett intressant och väluppbyggt samhälle.
Mitt betyg: 9/10
Sämsta bok: Kär i kärleken av Lina Forss. Inte min typ av bok helt enkelt.
Jag saknade en utveckling genom boken, för likväl karaktärer och handlingen i sig.
Utvärdering av månaden: Precis som i januari så blev det alldeles för lite läsning.
4 böcker är inte något jag är nöjd med. Nä, i mars får det allt bättra sig.
Alla böcker i Februari 2012: Udda verklighet, Kär i kärleken, Resten får du ta reda på själv,
Divergent. - Recension kommer!
En väldigt spännande dystopi med ett intressant och väluppbyggt samhälle.
Mitt betyg: 9/10
Sämsta bok: Kär i kärleken av Lina Forss. Inte min typ av bok helt enkelt.
Jag saknade en utveckling genom boken, för likväl karaktärer och handlingen i sig.
Utvärdering av månaden: Precis som i januari så blev det alldeles för lite läsning.
4 böcker är inte något jag är nöjd med. Nä, i mars får det allt bättra sig.
Alla böcker i Februari 2012: Udda verklighet, Kär i kärleken, Resten får du ta reda på själv,
Divergent. - Recension kommer!
