Bokmärken
Vad man använder som bokmärke spelar väl ingen stor roll egentligen. Men för mig är ändå bokmärken ändå något som jag tycker är lite roligt. Jag har gärna ett lite snyggare bokmärke och ser därför till att ha ett hemma.
Det bokmärke jag använder nu (och har använt senaste året, ungefär) ser ut såhär:
Dessutom har jag ett annat bokmärke som jag tycker är värt att uppmärksammas. Detta bokmärke kommer jag troligtvis använda när det ovan har blivit alltför slitet och/eller tråkigt:
(Och likadant som med halsbandet, så vet jag tyvärr inte var man kan få tag på detta bokmärke.)
Hur är ni med bokmärken? Använder ni liknande de jag har eller bara ett papperstycke som råkar ligga i närheten när ni läser?
/Amelie
Det bokmärke jag använder nu (och har använt senaste året, ungefär) ser ut såhär:
Dessutom har jag ett annat bokmärke som jag tycker är värt att uppmärksammas. Detta bokmärke kommer jag troligtvis använda när det ovan har blivit alltför slitet och/eller tråkigt:
(Och likadant som med halsbandet, så vet jag tyvärr inte var man kan få tag på detta bokmärke.)
Hur är ni med bokmärken? Använder ni liknande de jag har eller bara ett papperstycke som råkar ligga i närheten när ni läser?
/Amelie
Var är Alaska?
Titel: Var är Alaska? Författare: John Green
Originaltitel: Looking for Alaska Serie: - Sidor: 221
Bokförlag: Berghs Utgivningsår: 2007
Miles Halter ska börja på internatskolan Culver Creek i Alabama. Han ser fram emot att lämna sitt trista liv bestående av självbiografier och ensamhet. Han är på jakt efter ett Stort Kanske. Det var det som var författaren Francois Rabelais sista ord i livet. Miles är fascinerad av kända personers sista ord och känner att Rabelais ord är precis hur han känner. Han behöver något nytt. Förändring.
Förändringen kommer i form av nya vänner och nya vanor på Culver Creek. Han träffar Chip, även kallad Översten, som är hans rumskamrat. Men framför allt så träffar han Alaska, den vackraste tjej han någonsin sett och faller pladask för henne. Alaska kommer att förändra hans liv för alltid.
Det här är en sådan här bok som jag förmodligen aldrig skulle ha läst om det inte vore för att jag hört bra om den. Ja, jag vet, jag följer strömmen i det här fallet, men det gör jag inte allt för mycket annars. Detta var en bok som jag snappade åt mig under februaris bokrea just bara för att den var bekant.
Annars är inte handlingen något som skulle ha intresserat mig speciellt mycket. Jag hade inga direkta förväntningar på boken, vilket ofta är bra.
Handlingen då. Ja, den här boken har en ganska speciell handling. Ganska enkel egentligen, ingen avancerad ny värld som jag ofta läser om eller om nya varelser eller sådant. Nej, våran, vanliga värld. Boken är ganska vardaglig till en början, något som jag oftast inte gillar. För mycket vardag tråkar ut mig.
Men snart så blir man ändå lite fäst vid boken ändå. Det är mysigt att läsa om Miles, Översten, Alaska, Takumi och Lara och deras liv på Culver Creek. Intresset för boken stiger.
Dessutom så finns det en markering lite drygt hälften in i boken. Den är markerad med "Efteråt". Delen innan dess i boken heter "Före". Detta gör att man blir väldigt nyfiken på vad som händer där och man ser fram emot att komma dit. Efter det är ungefär kring halva boken som boken blir bättre och det håller i sig till slutet. En härlig slutkläm har John Green fått till också.
Karaktärerna känns ganska enkla, men samtidigt så finns det en hel del tanke bakom varje en. Jag gillar karaktärerna och det är intressant att läsa ur Miles perspektiv. Jag blev också väldigt intresserad av Alaska och hennes gåtfullhet. Man fick aldrig riktigt grepp om henne, men det gör henne bara mer intressant!
Språket i boken är nog inte något speciellt, men helt okej.
Det är lång ifrån den bästa boken jag har läst, men den är speciell och man kan inte hjälpa att fastna för den. Den finns kvar i tankarna när man läst sista sidan och är ingen bok man glömmer direkt när man lagt den ifrån sig.
Jag gillar boken och kan definitivt rekommendera den. Är nu också väldigt sugen på att läsa mer av John Green!
Betyg: 6/10
Bokens första mening: "Veckan innan jag lämnade mina föräldrar och Florida och resten av mitt småttiga liv för att plugga på ett internat i Alabama, ville mamma prompt ställa till med en avskedsfest för mig."
Omslag - Svenska vs Engelska
Tänkte göra en jämförelse med lite svenska, engelska och amerikanska omslagen. Hoppas ni gillar!
UK/US/SE
Harry Potter and the Deathly Hallows - Här är faktiskt ett sällsynt fall där det svenska omslaget är snyggast. Det är snyggt, magiskt och passar boken perfekt enligt mig. Samma sak med de andra böckerna i serien, de svenska omslagen är otroligt vackra!
Både Storbrittaniens och USA's var i de första böckerna i serien väldigt barnsliga och fula, tycker jag. Men här i den sista boken så har de faktiskt lyckats få bättre omslag.
UK/US/SE
The truth about forever - Det här är ett betydligt svårare val. Jag tycker faktiskt att alla omslag är riktigt snygga. Men häftigaste är nog UK-omslaget, det känns som att det säger så mycket och ja, det är väldigt intressant. Men om jag skulle välja ett att ha i bokhyllan så skulle jag nog ändå vilja ha USA's omslag, för jag gillar inte färgen på UK trots allt. Trots att det svenska omslaget hamnade sist här så är det det omslaget som finns i min bokhylla och jag gillar det.
UK/US/SE
Blood red road - Även här tycker jag faktiskt mest om det svenska omslaget. I en bokaffär är det helt klart dert omslaget som skulle fånga min blick. Älskar allt det röda och det lite läskiga och mystiska som finns kring det. Storbrittaniens omslag tycker jag är ganska fult, det ser mest rörigt och klottrigt ut. USA's är helt okej iallafall, inte det mest intressanta. Lite tråkigt, men det funkar iallafall.
Tyvärr blir det inte fler omslag än så denna gång, skolarbetet kallar.
Vad tycker ni om omslagen? Håller ni med mig eller inte? Lämna en kommentar och berätta.
I övrigt kan jag berätta att jag fortfarande ligger i startgropen på Var är Alaska?, men då det är en kort bok så hoppas jag på att läsa ut den i början av kommande vecka.
/Amelie
UK/US/SE
Harry Potter and the Deathly Hallows - Här är faktiskt ett sällsynt fall där det svenska omslaget är snyggast. Det är snyggt, magiskt och passar boken perfekt enligt mig. Samma sak med de andra böckerna i serien, de svenska omslagen är otroligt vackra!
Både Storbrittaniens och USA's var i de första böckerna i serien väldigt barnsliga och fula, tycker jag. Men här i den sista boken så har de faktiskt lyckats få bättre omslag.
UK/US/SE
The truth about forever - Det här är ett betydligt svårare val. Jag tycker faktiskt att alla omslag är riktigt snygga. Men häftigaste är nog UK-omslaget, det känns som att det säger så mycket och ja, det är väldigt intressant. Men om jag skulle välja ett att ha i bokhyllan så skulle jag nog ändå vilja ha USA's omslag, för jag gillar inte färgen på UK trots allt. Trots att det svenska omslaget hamnade sist här så är det det omslaget som finns i min bokhylla och jag gillar det.
UK/US/SE
Blood red road - Även här tycker jag faktiskt mest om det svenska omslaget. I en bokaffär är det helt klart dert omslaget som skulle fånga min blick. Älskar allt det röda och det lite läskiga och mystiska som finns kring det. Storbrittaniens omslag tycker jag är ganska fult, det ser mest rörigt och klottrigt ut. USA's är helt okej iallafall, inte det mest intressanta. Lite tråkigt, men det funkar iallafall.
Tyvärr blir det inte fler omslag än så denna gång, skolarbetet kallar.
Vad tycker ni om omslagen? Håller ni med mig eller inte? Lämna en kommentar och berätta.
I övrigt kan jag berätta att jag fortfarande ligger i startgropen på Var är Alaska?, men då det är en kort bok så hoppas jag på att läsa ut den i början av kommande vecka.
/Amelie
Ursäkta frånvaron
Nu har jag inte bloggat på länge och jag är väldigt ledsen för det. Men hela den här veckan har jag legat hemma i sängen med öroninflammation och har mått riktigt dåligt. Därför har jag varken kunnat blogga eller läsa, vilket ni kanske förstår. Men jag har käkat pencillin sen i måndags och jag är på bättringsvägen.
Skuggvandrare av Magnus Nordin.
Det var en tävlingsvinst från en tävling som var på en sida vid namn Skymningen på Facebook. Kan rekommendera att ni gillar den om ni delar min smak för böcker med övernaturliga varelser. Klicka här.
Funderar även på om jag ska göra ett videoinlägg här på bloggen snart. Har ni några förslag på vad det kan handla om?
/Amelie
Kan tyvärr inte lova att mitt bloggande blir så mycket bättre på en gång. Nu har jag nämligen missat massor av plugg och läxor på grund av sjukdomen och om man lägger det på den normala högen av skolarbete så har jag mer än nog att göra fram till höstlovet. Men när det lugnat ner sig ska jag definitivt bättra mig.
Så, för att göra detta inlägg lite roligare tänkte jag visa vad som fanns i min brevlåda idag:
Skuggvandrare av Magnus Nordin.
Det var en tävlingsvinst från en tävling som var på en sida vid namn Skymningen på Facebook. Kan rekommendera att ni gillar den om ni delar min smak för böcker med övernaturliga varelser. Klicka här.
Funderar även på om jag ska göra ett videoinlägg här på bloggen snart. Har ni några förslag på vad det kan handla om?
/Amelie
City of Bones
Serie: The mortal instruments, bok 1 Sidor: 442
Bokförlag: Walker Books Utgivningsår: 2007
Clary Fray är på fest på Pandemonium med sin vän Simon. När hon senare bevittnar ett mord som begåtts av mördare som ingen annan kan se så börjar allting. En helt ny värld öppnar sig framför Clary. Mördarna visar sig vara Shadowhunters och deras offer en demon. De tillhör en värld vid namn Shadow world som även är hem till bland annat vampyrer, varulvar och faeries.
Men hur kommer det sig att Clary se dem och deras värld? Hon är ju en vanlig människa, eller? Ju mer hon upptäcker om the Shadow world, desto mer frågetecken dyker det upp kring hennes förflutna.
Vem är Clary Fray egentligen?
En bok som är så hypad och som fått så mycket ros i kritiken kan man ju inte undgå att läsa. Samtidigt kan man ju inte låta bli att få skyhöga förväntningar.
Clary Fray är på fest på Pandemonium med sin vän Simon. När hon senare bevittnar ett mord som begåtts av mördare som ingen annan kan se så börjar allting. En helt ny värld öppnar sig framför Clary. Mördarna visar sig vara Shadowhunters och deras offer en demon. De tillhör en värld vid namn Shadow world som även är hem till bland annat vampyrer, varulvar och faeries.
Men hur kommer det sig att Clary se dem och deras värld? Hon är ju en vanlig människa, eller? Ju mer hon upptäcker om the Shadow world, desto mer frågetecken dyker det upp kring hennes förflutna.
Vem är Clary Fray egentligen?
En bok som är så hypad och som fått så mycket ros i kritiken kan man ju inte undgå att läsa. Samtidigt kan man ju inte låta bli att få skyhöga förväntningar.
Boken börjar bra. Man rycks med i handlingen direkt och blir genast intresserad. Intresset stannar kvar hela boken igenom för Cassandra Clare har i denna bok verkligen lyckats få med allt. Spänning, kärlek, vänskap, bra karaktärer, spännande ny värld.. hela paketet alltså.
Och den nya världen, Shadow World, är underhållande att läsa om. Visst, den innehåller vampyrer och varulvar och andra sagoväsen som man hör väldigt mycket om nu för tiden, men jag tycker att Clare har lyckats få in sin egen touch på det hela som gör att det känns lite unikt trots likheterna som finns där. Språket är riktigt bra samtidigt som det flyter på utan problem.
Och den nya världen, Shadow World, är underhållande att läsa om. Visst, den innehåller vampyrer och varulvar och andra sagoväsen som man hör väldigt mycket om nu för tiden, men jag tycker att Clare har lyckats få in sin egen touch på det hela som gör att det känns lite unikt trots likheterna som finns där. Språket är riktigt bra samtidigt som det flyter på utan problem.
Karaktärerna gillar jag också. Clary är faktiskt en huvudperson som jag gillar och även om hon är en liten tjej så känns hon inte fånig eller "hej-kom-och-hjälp-mig!" som vissa andra (Bella i Twilight, till exempel...). Jag gillar att läsa ur hennes perspektiv. Sen finns ju även Jace och honom har man ju hört mer än nog om från andra läsare. Jace är så underbar, Jace är rolig... ja, många tycks ha fallit för honom. Jag är inte en av dem.
Visst, jag förstår vad många tjejer ser i honom som karaktär, men hans humor och charm tycks inte riktigt nå fram till mig, även om han har sina stunder.
Däremot är jag mer intresserad av Clary's bästa vän Simon, honom gillar jag starkt! Synd bara att han inte fick lika mycket utrymme som herr Jace, men hans tid i rampljuset kanske kommer senare.
Visst, jag förstår vad många tjejer ser i honom som karaktär, men hans humor och charm tycks inte riktigt nå fram till mig, även om han har sina stunder.
Däremot är jag mer intresserad av Clary's bästa vän Simon, honom gillar jag starkt! Synd bara att han inte fick lika mycket utrymme som herr Jace, men hans tid i rampljuset kanske kommer senare.
Det här är en bok man inte gärna lägger ifrån sig. Cassandra Clare har verkligen lyckats att få mig som läsare att vilja läsa mer, mer och mer. Jag kände mig tvungen att läsa vidare, ville ständigt få veta vad som skulle hända därnäst.
Spänning finns det också, även om den inte riktigt greppar tag om mig förrän i slutet. För det är just slutet som jag gillar mest i hela boken. För då kommer värsta twisten som får många läsare att tappa hakan, men tyvärr kan jag inte räkna in mig bland dem, då jag fick det spoilat innan. Men jag tycker ändå att den twisten är skickligt gjord, för jag som ändå visste vad som väntade kan inte säga att det var tydligt att det skulle komma, jag ser inga hintar som pekar åt det hållet när jag läser, så jag blir nästan lite förvånad jag med när jag kommer dit.
Men slutet höjer boken. Och det är en riktigt bra bok, men inte fantastiskt bra.
Ser fram emot att läsa uppföljarna!
Betyg: 8/10
Bokens första mening: "'You've got to be kidding me,' the bouncer said, folding his arms across his massive chest."
Uppföljare: City of Ashes, City of Glass, City of Fallen Angels, City of Lost souls (utkommer Maj 2012), City of Heavenly Fire (utkommer September 2013)
Spänning finns det också, även om den inte riktigt greppar tag om mig förrän i slutet. För det är just slutet som jag gillar mest i hela boken. För då kommer värsta twisten som får många läsare att tappa hakan, men tyvärr kan jag inte räkna in mig bland dem, då jag fick det spoilat innan. Men jag tycker ändå att den twisten är skickligt gjord, för jag som ändå visste vad som väntade kan inte säga att det var tydligt att det skulle komma, jag ser inga hintar som pekar åt det hållet när jag läser, så jag blir nästan lite förvånad jag med när jag kommer dit.
Men slutet höjer boken. Och det är en riktigt bra bok, men inte fantastiskt bra.
Ser fram emot att läsa uppföljarna!
Betyg: 8/10
Bokens första mening: "'You've got to be kidding me,' the bouncer said, folding his arms across his massive chest."
Uppföljare: City of Ashes, City of Glass, City of Fallen Angels, City of Lost souls (utkommer Maj 2012), City of Heavenly Fire (utkommer September 2013)
Om halsbandet
För drygt en vecka sedan så la jag upp en bild (inlägg här) på ett Hungerspels-halsband som jag fått i 
samband med att jag och några andra bloggare hjälpte Nordisk film lite med marknadsföringen av filmen här i Sverige.
Dessvärre visste jag inte detta då jag fått det, men nu har jag mejlat Charlotte på Nordisk film och frågat.
samband med att jag och några andra bloggare hjälpte Nordisk film lite med marknadsföringen av filmen här i Sverige.
Många av kommentarerna jag fick samma fråga: Var kan jag köpa halsbandet?
Dessvärre visste jag inte detta då jag fått det, men nu har jag mejlat Charlotte på Nordisk film och frågat.
Hon svarade att det i nuläget inte finns något återförsäljningsställe, men att de kommer lotta ut halsbandet (samt annan merchandise) på olika HungerGames-kanaler. För att hålla er uppdaterade på detta så är det smart att gå in och gilla och hålla koll på Hunger Games Sverige på Facebook, klicka här.
/Amelie
/Amelie
Eftermiddag med bokbloggare och författare
Denna söndagseftermiddag har varit så mycket bättre och roligare än eftermiddagar i slutet av helgen brukar vara. För det är ju inte varje söndag man får träffa härliga bokbloggar-människor och författare, eller hur?
Författarna fick i prata om sina böcker. Fredrik Lindblom visade oss dessutom hur framsidan till hans nya bok ska se ut (uppföljaren till Röd skymning)! Den var otroligt vacker, den framsidan. Medan vi pratade på om allt böcker till musik och film så åts det även muffins, kakor och dracks te/kaffe. Väldigt mysigt!
Frida och Elin hade tagit initiativ att fixa ihop en bokträff för bokbloggare (läs lite mer om det här). Och förutom härliga bokungdomar så fanns även författare på plats; Sara Bergmark Elfgren (Cirkeln), Fredrik Lindblom (Röd skymning) och dessutom serietecknaren Elin Fahlstedt (Umbra).
Vi träffades allihop på PUNKTMedis, ett bibliotek fullt med ungdomsböcker som otroligt nog jag aldrig besökt förut. Men det kommer definitivt att göras igen någon gång!
Vi träffades allihop på PUNKTMedis, ett bibliotek fullt med ungdomsböcker som otroligt nog jag aldrig besökt förut. Men det kommer definitivt att göras igen någon gång!
Författarna fick i prata om sina böcker. Fredrik Lindblom visade oss dessutom hur framsidan till hans nya bok ska se ut (uppföljaren till Röd skymning)! Den var otroligt vacker, den framsidan. Medan vi pratade på om allt böcker till musik och film så åts det även muffins, kakor och dracks te/kaffe. Väldigt mysigt!
Bland de som var där fanns en del för mig bekanta ansikten, men jag fick också chansen att lära känna nya människor som jag inte träffat förut utan som mest pratat med/känner till via internet. Ett litet härligt gäng, blev vi.
Personerna som var där var: Pia, Olivia, Johanna, Anna, Nea, Amina och Oscar (och även de som jag nämnt tidigare i inlägget).
Vi fick även, tack vare Norstedts, en varsin bok med oss hem! Gargoylen av Andrew Davidson.
Bilder från själva träffen finns hos Sara (här),Amina (här) och hos Frida (här).
Resultat av detta roliga slut på helgen:
1. Jag längtar otroligt mycket efter Eld (uppföljaren till Cirkeln) som kommer i vår.
2. Jag längtar väldigt mycket till uppföljaren till Röd skymning (och dess illustrationer) som kommer i början av nästa år.
3. Jag är riktigt nyfiken på att läsa Umbra!
/Amelie
Personerna som var där var: Pia, Olivia, Johanna, Anna, Nea, Amina och Oscar (och även de som jag nämnt tidigare i inlägget).
Vi fick även, tack vare Norstedts, en varsin bok med oss hem! Gargoylen av Andrew Davidson.
Bilder från själva träffen finns hos Sara (här),Amina (här) och hos Frida (här).
Resultat av detta roliga slut på helgen:
1. Jag längtar otroligt mycket efter Eld (uppföljaren till Cirkeln) som kommer i vår.
2. Jag längtar väldigt mycket till uppföljaren till Röd skymning (och dess illustrationer) som kommer i början av nästa år.
3. Jag är riktigt nyfiken på att läsa Umbra!
/Amelie
Blodröd väg
Titel: Blodröd väg Författare: Moira Young
Serie: Dustlands, bok 1 Sidor: 526 Originaltitel: Blood red road
Betyg: 9/10
Bokförlag: Rabén & Sjögren Utgivningsår: 2011
Saba bor i ett kargt och öde ökenlandskap med sin far, tvillingbror Lugh och lillasyster Emmi. Hennes mor dog när hon födde Emmi och Saba har alltid gett Emmi skulden för moderns död. Men tvillingbrodern älskar hon mer än allt annat. Hon klarar sig helt enkelt inte utan honom.
Så kommer en sandstorm som färgar landskapet rött och ur de hårda vindarna uppenbarar sig svartklädda män. De dödar Sabas far och kidnappar Lugh. Kvar blir Saba med lillasystern Emmi och hon är fast besluten om att hämta hem Lugh igen, till vilket pris som helst. Hon får motvilligt med sig Emmi på halsen och de två ger sig ut på en resa kantad med stora faror...
Ojojoj.. det var längesedan jag läste en bok som är så otroligt spännande som denna. Det var i stort sett omöjligt att sluta läsa! Redan bland de första 50 sidorna (som jag läste påväg till skolan) blev det så spännande att jag totalt sögs in i boken och nästan höll på att missa min tunnelbane-station, vilket inte har hänt mig förut under den 1½ månad jag åkt tåg till skolan. Och även när spänningen inte är på topp så är den hög och det är aldrig, aldrig en tråkig eller lugn stund.
Landskapet där boken utspelar sig är kanske inte det roligaste och mest innehållsrika men det är ändå spännande att följa Saba på hennes resa. Jag gillar också relationerna mellan alla karaktärer. Jag kunde bli väldigt irriterad på hur illa Saba behandlade sin lillasyster, trots att Emmi inte kan rå för att hennes födelse dödade deras mor. Men det var ändå intressant att se hur relationen mellan de två utvecklades utmed deras resa. Sabas stora kärlek till Lugh är den totala kontrasten till de känslor hon har för Emmi.
Ojojoj.. det var längesedan jag läste en bok som är så otroligt spännande som denna. Det var i stort sett omöjligt att sluta läsa! Redan bland de första 50 sidorna (som jag läste påväg till skolan) blev det så spännande att jag totalt sögs in i boken och nästan höll på att missa min tunnelbane-station, vilket inte har hänt mig förut under den 1½ månad jag åkt tåg till skolan. Och även när spänningen inte är på topp så är den hög och det är aldrig, aldrig en tråkig eller lugn stund.
Landskapet där boken utspelar sig är kanske inte det roligaste och mest innehållsrika men det är ändå spännande att följa Saba på hennes resa. Jag gillar också relationerna mellan alla karaktärer. Jag kunde bli väldigt irriterad på hur illa Saba behandlade sin lillasyster, trots att Emmi inte kan rå för att hennes födelse dödade deras mor. Men det var ändå intressant att se hur relationen mellan de två utvecklades utmed deras resa. Sabas stora kärlek till Lugh är den totala kontrasten till de känslor hon har för Emmi.
Även andra karaktärer som kommer in i berättelsen eftersom är intressanta och jag hade gärna läst mer om flera av dem än vad som erbjöds.
Något jag inte tycker om är språket. Det är skrivet som om det var en 7-åring som pratade. Hela tiden är och skrivet som å, är omgjort till e (se exempel i detta inlägg). Det här irriterade mig mycket i början och jag gillar det inte alls. Först tänkte jag: Okej, så Saba kanske är 12 år och kan tänker alla ord så. Okej då. Men sen avslöjas det att hon faktiskt är 18 och då kändes det bara ännu mer irriterande. Utan dessa enligt mig onödiga särskrivningar hade språket nog låtit ännu bättre, för man kunde skymta ett bra språk bakom det.
Men detta var något som jag lätt kom över och till slut nästan inte märkte för att berättelsen flöt på så otroligt bra och handlingen fångade mig i ett järngrepp. Det är väldigt korta kapitel, oftast bara 1-3 sidor, som gjorde att denna bok på över 500 sidor gick väldigt fort att läsa.
Boken var i allmänhet inte för oförutsägbar, förutom en speciell grej som var väldigt förutsägbar. Ni som läst boken vet troligtvis vad jag syftar på. Men trots att det känns för uppenbart så kan jag inte låta bli att gilla det. Jag antar att jag inte kan motstå sådant iallafall.
Detta ska tydligen vara första delen i en serie (även om jag inte hört talas om en tvåa). Men jag tycker att den här berättelsen borde sluta här, utan uppföljare. Jag tvivlar på att det skulle gå att få ihop så mycket mer och få det att ligga på samma nivå som detta.
Boken var i allmänhet inte för oförutsägbar, förutom en speciell grej som var väldigt förutsägbar. Ni som läst boken vet troligtvis vad jag syftar på. Men trots att det känns för uppenbart så kan jag inte låta bli att gilla det. Jag antar att jag inte kan motstå sådant iallafall.
Detta ska tydligen vara första delen i en serie (även om jag inte hört talas om en tvåa). Men jag tycker att den här berättelsen borde sluta här, utan uppföljare. Jag tvivlar på att det skulle gå att få ihop så mycket mer och få det att ligga på samma nivå som detta.
Men ja, här har ni en bok som jag gillade väldigt väldigt mycket. Jättebra, jättespännande och minst sagt beroendeframkallande. När du läser denna är ett tips att du försöker välja en period eller en dag då du har massor med timmar i streck som du kan spendera till läsning, för boken inbjuder verkligen till streckläsning.
Mitt sista utlåtande blir: Missa den inte!
Betyg: 9/10
Första meningen: "Lugh föddes först."
Uppföljare: Detta ska vara en serie men jag har inte hört något om en uppföljare.
Tack så mycket till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!
Tack så mycket till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!
Veckans citat
"Förbannade Jack. Vad e det med han? Vad e det med han som verkar charma allt å alla som kommer i hans väg?
Ash å i stort sett alla dom andra frihökarna, min syster å nu en jäkla kråka. Jag svär att om det låg en sten i vägen för han som han inte orkade kliva över så behövde han bara ge den en blick så skulle den rulla iväg."
- Saba om Jack, Blodröd väg av Moira Young.
The mockingjay
Update: Många har frågat var man kan få tag på halsbandet. Tyvärr så har jag inget svar på den frågan eftersom jag fick den i samband med att jag var och hjälpte Nordisk film med marknadsföringen av filmen. Men troligtvis så finns den nog på vissa hemsidor, har bland annat sett något liknande här.
Spökriddaren och hans väpnare
Titel: Spökriddaren och hans väpnare Författare: Cornelia Funke
Serie: - Sidor: 201 Originaltitel: Geisterritter
Bokförlag: Opal Utgivningsår: 2011
När mamma träffar en ny man känner Jon Whitcroft sig ersatt på sin plats i familjen. Hans systrar tycker om deras styvfar som kallas Skägget av Jon på grund av skägget som växer i hans ansikte. Jon försöker på alla sätt att göra livet surt för Skägget men det lyckas inget vidare.
Jons mamma skickar honom till internatskola i Salisbury där han får bo med två andra pojkar hos familjen Popplewell. Men att vänja sig vid den nya skolan och allt runtomkring blir snart Jons minsta problem. Efter sex dagar på internatet visar sig tre vålnader för honom utanför hans fönster. De stirrar på honom. De är ute efter honom. Som tur är så finns det en person i Salisbury som vet allt om spöken..
Jag blev extra sugen på att läsa den här boken efter den teaterföreställning jag såg på Palatset (läs om det här) härom veckan. Den föreställningen var spännande, häftig och nästan lite läskig också. Det gjorde att jag hoppades på att den här boken skulle vara i samma stil.
Tyvärr blev jag lite besviken. Boken kändes inte alls så spännande som jag hoppats. Visst fanns det lite spänning men inte riktigt så pass att jag verkligen blev indragen i boken, på det sätt jag blev under teaterföreställningen.
Men förutom spänning så kan jag säga att jag tycker mycket om handlingen. Jag gillar idén med spökena och våldnaderna som Cornelia har och alla detaljer kring det. Språket i boken är bra och lätt att läsa.
Däremot tycker jag att det inte riktigt är förrän framåt slutet som boken verkligen kommer igång. Fram till dess var den nog bara okej för mig, men det var i slutet som jag började gilla den på riktigt. Jag gillar hur allt vävs ihop och hur Cornelia har gjort slutet, för det gillade jag verkligen. Dessutom blir det lite mer spännande också, även om det inte är på den nivån jag önskat.
Nu är ju den här boken tänkt för lite yngre läsare än mig och kanske skulle de kunna uppskatta den lite mer. De kanske tycker att den är mer spännande också, vad vet jag. Men jag tycker att den passar för alla egentligen, gammal som ung, tjej som kille.
Innan denna har jag även läst Reckless av samma författare och den gillade jag mer. Men det betyder inte att Cornelia har misslyckats med den här boken, för det tycker jag verkligen inte. Jag tror nog bara att Reckless föll mig bättre i smaken och kanske därför blev mina förhoppningar lite för höga.
Men vill du ha en lättläst, kort och bra berättelse om spöken så är det ju bara att läsa på! Boken får ett plus i betyget av mig på grund av slutfasen.
Dessutom så tycker jag att det är härligt att boken är illustrerad - i färg till och med! Sådant är väldigt ovanligt men gillas starkt.
Betyg: 6/10
Bokens första mening: "Jag var elva år när mamma skickade mig till internatskolan i Salisbury."
Annat jag läst av Cornelia Funke: Reckless.
Bokens första mening: "Jag var elva år när mamma skickade mig till internatskolan i Salisbury."
Annat jag läst av Cornelia Funke: Reckless.
Sammanfattning: September 2011
Antal lästa böcker: 5
Antal lästa sidor: 1583
Genomsnittligt betyg på läsningen: 7.8
Månadens bok:
The maze runner av James Dashner.
Mitt betyg: 10/10
Jag hade två kandidater till månadens bok i September. The maze runner vann över Mitt perfekta liv,
men jag tycker att den sistnämnda förtjänar att uppmärksammas mycket den med.
Antal lästa sidor: 1583
Genomsnittligt betyg på läsningen: 7.8
Månadens bok:
The maze runner av James Dashner.
När Thomas vaknar upp är det enda han minns sitt förnamn. Han finner sig
omgiven av pojkar som välkomnar honom till the Glade, ett samhälle omgivet av
en stor labyrint. Pojkarna i the Glade har försökt lösa labyrinten sedan de först kom dit
men hittills har ingen lyckats. Finns det verkligen en lösning? Finns det en väg ut?
omgiven av pojkar som välkomnar honom till the Glade, ett samhälle omgivet av
en stor labyrint. Pojkarna i the Glade har försökt lösa labyrinten sedan de först kom dit
men hittills har ingen lyckats. Finns det verkligen en lösning? Finns det en väg ut?
Otroligt spännande bok som håller en fast från första till sista sidan!
Mitt betyg: 10/10
Jag hade två kandidater till månadens bok i September. The maze runner vann över Mitt perfekta liv,
men jag tycker att den sistnämnda förtjänar att uppmärksammas mycket den med.
Läsningen är jag ganska nöjd med. Jag hoppades på att läsa runt 5 böcker vilket jag lyckades med.
Väldigt bra böcker har det varit också.
Övriga böcker i September: Jag saknar dig, jag saknar dig!, Mitt perfekta liv, De som lever vidare, Lögner.
Väldigt bra böcker har det varit också.
Övriga böcker i September: Jag saknar dig, jag saknar dig!, Mitt perfekta liv, De som lever vidare, Lögner.
Bokbloggsträff 9 oktober
Bokbloggarna Elin och Frida har varit väldigt duktiga och annordnat en bokbloggarträff! Den ska äga rum kl 12.15 den 9 oktober. Förutom att få träffa andra bokbloggare kommer du även att få prata med författarna Fredrik Lindblom (Röd skymning) och Sara Bergmark Elfgren (Cirkeln)!
Superkul, tycker jag. Jag kommer självklart att komma! :)
Sista anmälningsdagen är imorgon, den 2 oktober. Så om du känner dig sugen på att komma så tveka inte på att anmäla dig via mejl till Elin; [email protected] så kanske vi ses där :)
För mer info, kolla in Elin och/eller Fridas blogg! :) (länkar dit hittar ni högst upp i texten)
(Bilden i inlägget är lånad från Fridas blogg)
/Amelie
